Jag hyllar Hamas. Jag är jihadisternas bästa vän. Jag vill ha ännu fler potentiella muslimska terrorister i Sverige.
Det är i alla fall vad anonyma människor har skrivit till mig. Vad säger ni som känner mig? Verkar det vara en riktig beskrivning av mig? Själv kallar jag det förtal.
Det var efter mitt deltagande i ljusmanifestationen i Finspång som jag tydligen väckte stor rädsla hos några. Vi samlades för att hedra offren från terrordåden i Paris och Beirut där oskyldiga människor dödades. Vi ville dela vår sorg och visa att vi står upp för demokrati och medmänsklighet. Vi, är vanliga finspångsbor: barnfamiljer och pensionärer. Jag kan inte se att någon av oss drog några personliga eller politiska vinningar av att träffas och tända var sina ljus, vilket har antytts.
Jag jobbar ibland ideellt i nätverket Hjälpsamma Finspångare och vet hur generösa och godhjärtade många många är i Finspång. Men det finns personer som ställer utsatta och fattiga grupper mot varandra och undrar varför jag inte hjälper svenska missbrukare eller pensionärer istället. Fast det försöker jag också att göra. Jag förklarar att svenska människor som är i behov visst kan få kläder och annat genom Hjälpsamma Finspångare. De får kontakt med oss via socialtjänsten eller kyrkorna. Jag säger att jag försöker göra vad jag hinner och orkar för andra, oavsett nationalitet. När jag säger att jag kokat risgrynsgröt och umgåtts med gamlingar för att de inte velat sitta ensamma på julaftnar, blir de här personerna också arga. Om jag tolkar dem rätt så tycker de att det är politikerna som borde ta av sina feta löner, ta upp händerna ur byxfickorna och börja jobba som hederligt folk och sluta framhäva sig själva. Jag känner några politiker, från olika partier, och de jobbar betydligt mer än fyrtio timmar i veckan, men tyvärr kan de inte besöka alla verksamheter samtidigt. Dessutom krävs det att de så gott som alltid, även sena lördagkvällar, är tillgängliga för arga och missnöjda människor. Min man var halvtidspolitiker under några år. Det höll på att kosta honom livet i hjärtstillestånd och infarkt. De finspångspolitiker som jag umgås med har blivit det för att de vill fatta beslut som är bra för många. Skulle det vara pengarna de var ute efter så finns det yrken som är betydligt mer högavlönade att satsa på. De flesta är fritidspolitiker, som visserligen får ett mötesarvode på dryga hundringen som ska beskattas, men som gör det mesta kringarbetet helt ideellt.
Vill vi ha ett mer jämlikt samhälle? Jag hör till dem som vill det. Jag tror att satsningar för utsatta människor även ger ett tryggare samhälle för de välbärgade. Jag tror att vi långsiktigt måste minska bostadssegregationen och fattigdomen, i hela världen.
Tillbaka till de anonyma påhoppen. Jag tycker att varje människas röst är värd att lyssna på. Därför har jag vid olika tillfällen försökt bjuda de här människorna på fika och ett samtal i verkliga livet. Tidigare har jag fått svar att de inte har tid att träffa mig. Den här gången fick jag svaret att personen inte ville träffa mig eftersom hen inte ville röja sin identitet på grund av rädsla för att jag skulle, alternativt låta någon annan, skada hens barn. Dessutom antydde hen att det var roligt att jag har samma initialer som en viss nazistledare som tog självmord 1945.