Historien om de inbyggda yrkes- och lärlingsskolorna i Finspång tog sin början år 1931; det skriver Lars Lagergren i sitt kapitel i boken "Finspång - en bit av Folkhemmet", som gavs ut 2006 av Centrum för kommunstrategiska studier - CKS - vid Linköpings universitet och Arbetslivsinstitutet. Lars Lagergren är själv infödd Finspångsbo och numera verksam som docent vid Malmö universitet. Då boken om folkhemsbiten Finspång kom till världen var Lagergren vid Linköpings universitet där han tjänstgjorde som forskare vid tema Kultur och Samhälle. Jag har tidigare här på Folkbladets Finspångssida skrivit referat om två andra kapitel i boken: Dels Torbjörn Anderssons inlägg om fotbollen i Finspång (24 juni) och dels om Zoran Slavnics text om gästarbetare från Finland och Jugoslavien. (7 maj). Lars Lagergren skriver om Yrkesskolans framväxt i Finspång.
Historien tar sin början år 1931. Då hade "Finspångs gamla bruksnäring varit avsomnad i ganska exakt tjugo år. Sedan dess hade två moderna industrier etablerat sig på allvar på orten. Dessa var Svenska Turbinaktiebolaget Ljungström (STAL) och Finspongs Metallverk. Båda befann sig i frontlinjen inom respektive bransch och bedrev sina verksamheter helt enligt den moderna tidens syn på hur industriell produktion skulle bedrivas", skriver Lagergren. Lars Lagergren tecknar en mycket intressant samtidsbild av Finspång vid 1930-talets början. Arbetslösheten var i perioder mycket hög bland metallarbetarna på orten. 1933 var till exempel långt mer än hälften av de cirka tusen medlemmarna i facket (som hade en organisationsgrad på närmare 100 procent) arbetslösa.Många av de som hade jobben kvar fick acceptera lönesänkningar och sämre villkor i allmänhet. Yrkesskolan som startade av STAL1931 med tolv elever blev mot den bakgrunden kontroversiell i de fackliga leden. Man befarade att eleverna skulle användas för att utföra arbetsutgifter mot mycket låga löner. En så kallad "Finspångsbulletin" i Folkbladet den 24 september 1932 eldade enligt Lars Lagergren på konflikten mellan fack och företag ytterligare: "Lärlingarna uttränga, säges det, genom skolverksamheten förut anställd yngre arbetskraft och den redan förut knappa arbetstillgången på verkstaden blir ännu sämre, de anställda yrkesvana arbetarna få stå utanför verkstaden medan arbetet därinne utföres av icke-kvalificerat folk till billigare priser. Det kan väl knappast vara någon mening med att arbetarna låta sina barn söka sig till lärlingsskolan och därmed öka risken för att de själva skola få stanna utanför verkstäderna."
Striden mellan Metallfacket och STAL fångades till slut upp av det samförstånd som trots allt fanns och finns på orten. Förhandlingar upptogs mellan politiken, facket, och STAL om att yrkesskolan skulle drivas i kommunal regi istället för av företaget. Och, berättar Lagergren: "Den 1 juli 1933 övertog det för ändamålet nybildade Finspongs skolor för yrkesundervisning officiellt ansvaret för verksamheten från STAL. En sannolikt kraftigt bidragande orsak bakom att ledningen på STAL så beredvilligt släppte ifrån sig den absoluta kontrollen torde ha varit det faktum att utbildningen i denna form erhöll statliga bidrag till lärarlöner och skolmaterial."
Det var en gedigen fyraårig utbildning som väntade eleverna. Dagtid var de ute i produktionen och var "behjälpliga" med olika sysslor ett par månader i taget på varje produktionsavdelning. Teoripassen var förlagda till kvällstid på Ekmanska skolan och eleverna hade betalt från första dagen. Ekonomin blev bättre under senare delen av 1930-talet och i början av 1940-talet kom även en "inbyggd yrkeskola" på Metallverken att bli kommunal.
1950-talet var början på den lokala yrkesskolans storhetstid, berättar Lars Lagergren: "Inbyggda skolor startades på flera mindre industrier i kommunen, som Finspångs Träindustrier.Efterfrågan på utbildade arbetare ökade även vid bruken runt om centralorten, såsom Hävla, Igelfors, Ljusfallshammar, Rejmyre, Borggård och Grytgöl." På 1970-talet svängde det nedåt rejält. Industrisamhället Finspång och industrivärlden i övrigt upplevde en kraftig nedgång. Yrkesskolorna avvecklades steg för steg ute på industrierna. När krisen väl var genomlevd och industrin omvandlats så var det dags för nästa steg. 1995 meddelade ABB STAL att man ville starta en friskola i Finspång. Detta blev framgångssagan Curt Nicolin gymnasiet som likt under tidigare framgångsrika perioder möjliggjordes genom ett starkt och produktivt samförstånd i Finspång.