Det är rått och kallt i New York. Trots kylan är Manhattan fullt med folk som tittar på ljusshowen på varuhuset Saks 5th Avenue och julgranen vid Rockefeller Center. Jag äter middag med min släkting Ivan på en trivsam pub på Upper East Side.
När Donald Trump kommer på tal skakar Ivan missnöjt på huvudet. Han har inga höga tankar om den nuvarande presidenten.
Ivans åsikter grundar sig på personlig erfarenhet; han känner nämligen Trump.
Under 1980-talet träffades de båda männen regelbundet under några års tid.
Ivan var chef för ett byggföretag som hade ansvaret för flera av Trumps byggprojekt, bland annat tillbyggnaden av Trump Tower.
”Hur var det att arbeta med Trump”, frågar jag nyfiket.
”Frustrerande”, svarar Ivan, en smal, vithårig man i åttioårsåldern, ”Trump var inte bara okunnig och impulsiv, han vägrade ta till sig information och lyssna på fakta”.
Ivan tar en klunk av ölen och tillägger:
”Det märkliga var också att Donald hade för vana att fråga alla möjliga personer i sin närhet om råd beträffande olika byggprojekt; städaren på kontoret, taxichaufförer eller den person som råkade passera”.
Karakteriseringen av presidenten stämmer ganska väl med den bild som målas upp i Trump-biografierna ”Fear” av Bob Woodward och ”Fire and Fury” av Michael Wolff.
Trump beskrivs i böckerna som en person som vägrar lyssna på sina rådgivare och är ovillig eller rent av för lat för att sätta sig in i komplicerade frågor.
Han går hellre på magkänsla än råfakta.
Dagen efter är det Thanksgiving Day och jag söker skydd mot kylan på en krog vid 6:e avenyn.
Det är lunchtid och vid bordet bredvid mig sitter ett medelålders par, Rick och Julie.
Efter några minuter börjar vi prata och paret är entusiastiska Trump-anhängare.
Julie berättar att de bor på en liten ort i norra Kalifornien med endast 1800 invånare.
”Ingen hos oss röstar på Demokraterna”, berättar Rick med viss stolthet.
Skogsbränderna som nyligen ödelagt stora arealer skog i Kalifornien är miljöaktivisternas fel som åberopat miljöskyddet. Detta har i sin tur förhindrat myndigheterna att ta hand om skogen med förödande resultat, enligt Rick.
”Tycker ni att man ska bygga muren mot Mexiko”, frågar jag.
”Absolut”, svarar Julie, ”vi måste trygga våra gränser. De flesta som kommer in i vårt land går på socialbidrag. Varför ska vi andra som har jobbat och slitit i hela vårt liv försörja andra som inte lyft ett handtag?”
Rick och Julie anser att bilden av Trump är förvrängd av media, både i U.S.A. och i Europa.
Julie ser ett mönster:
”Många inom media är släkt eller gifta med varandra, det finns ingen objektiv nyhetsrapportering”.
Den faktaresistens man möter i Amerika finns också i Sverige.
Jag kommer att tänka på Annie Lööfs famösa medverkan i Skavlan där hon vägrade ta till sig de fakta som psykologiprofessorn Jordan B. Peterson redovisade i programmet.
”I don´t agree”, var hennes svar på de forskningsresultat Peterson hänvisade till medan utrikesminister Margot Wallströms reaktion var en uppmaning till Peterson att krypa tillbaka under den sten han kommit ifrån.
Den svenska cirkusföreställning som går under namnet regeringsbildning saknas dock i U.S.A. . Där står dessutom partiernas kandidater fast vid sina vallöften. Ingen förväntar sig att en demokratisk senator byter fot efter ett val och röstar republikanskt eller vice versa.
För det är just det som både Annie Lööf och Jan Björklund gjort för att sedan bli besvikna över att Socialdemokraterna vill bedriva socialdemokratisk politik istället för borgerlig.
Det är ett svek som kommer att få allvarliga konsekvenser för båda partier när ett extraval nu rycker allt närmare.