Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Eleven hade inte bemödat sig att läsa igenom texten

Att det svenska språket är lite trixigt att lära sig känner väl de flesta till. Det är svårt att veta om det ska vara en eller ett framför substantiv och det finns många ord som stavas lika men har olika betoning och betydelse, som tomten och tomten, eller en val - ett val.

Att det svenska språket är lite trixigt att lära sig känner väl de flesta till.

Att det svenska språket är lite trixigt att lära sig känner väl de flesta till.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Krönika2021-08-20 12:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sen har vi ord som stavas olika men låter lika, som gått och gott. Oftast finns det en historia bakom, ett ursprung till ordet, som förklarar och det kan till exempel ha att göra med ordets grundform, som att gått kommer från gå och gott kommer från god. Men det gör det ju kanske inte enklare alla gånger. 

Just uttal kan ju krångla till det även för infödda talare. Ibland handlar det om inlånade ord som är svåra att uttala, ibland kan det handla om rena missuppfattningar. Häromdagen överhörde jag ett samtal mellan två personer som diskuterade bilmärken. Den ena nämnde en “Pejgått” varpå den andra såg helt oförstående ut tills polletten trillade ner, “jaha, du menar Peschå”. Inte helt solklart faktiskt, vet man då inte att bilmärket härstammar från Frankrike kan uttalet vara fullständigt obegripligt. Låter lite som svenskans “berså”, fast med helt annan stavning. En av de vanligaste felsägningarna när man undervisar i svenska är ordet genre. Eleverna ser ut som frågetecken när man pratar om en “schanger”, vad är det? Jaha, jag säger “jenre”. I tidningar kan man hitta en NOtis, inte en noTIS och maken som undervisar i psykologi får ofta höra om Sigmund “Fröjd”. 

Väldigt dråpligt kan det också bli när man använder Googles översättning. För några år sen fick jag in en text på engelska från en elev där ordet “judge” förekom flitigt. Jag minns inte riktigt vad den handlade om, men inte något som hade med dom eller domare att göra i alla fall. Efter lite klurande kom jag fram till att eleven kört hela texten i Googles översättning, men inte hade koll på att det heter “dem” i skrift utan det stod “dom” överallt, därav översättningen “judge”. Uppenbarligen hade inte eleven bemödat sig om att själv läsa igenom texten innan inlämning, för då borde ju misstaget upptäckts. 

Precis före sommaren fick jag plötsligt syn på att man kan aktivera textning i realtid under digitala möten. Det piggade verkligen upp! Eller vad sägs om “Oh so you think that you come in teleport from your mama. You good three. One of the company in culture women of Thomas. Yeah, oh, and I still horny sec. Thank you. So data. Yeah, and illustration.” Mötet handlade om olika gymnasieprogram och dess innehåll, men det fattade ni ju direkt, eller hur!