Längre tillbaka i tiden var flera av orterna egna kommuner. Nu har många av dem byaråd, bygderåd, vägföreningar eller idrottsföreningar/samhällsföreningar som håller igång mycket av det allmänna livet på orten och som trycker på visavi kommunen när så behövs. Demokrati och entreprenörskap går ofta hand i hand i de här grupperna av aktiva människor. Nedan några korta "återbesök" från mina träffar under den senaste tiden:
Ljusfallshammar
"Veronika Axelsson och hennes styrelse kom igång ordentligt på företagsfronten. Hantverkare, verkstäder, möbelaffären, husbyggare, bönder, Ljusfalls friskola och många fler företag och föreningar och företagare räknades upp när jag bad om exempel på vilka alla de där företagen är. Per-Olof Arnryd hade också bra blick bakåt i tiden och berättade om sågarna som bland annat servade möbelindustrientreprenörerna med prima råvaror för det på sin tid berömda bäddsoffebyggandet.
Veronika, Kristine och Mari berättade om strider från tidigare år. När skolan räddades kvar ett år så en friskola hann komma igång. Och när byn slöt upp och köpte andelar så att ett ungt par kunde ta över affären som skulle läggas ner. Ett projekt som höll i många år. Byrarådet gör nytta kort sagt."
Rejmyre
Bengt-Erik Jakobsson - som alla i Rejmyre kallar för Jakob kort och gott - har ett förflutet som entreprenör och handelsman inom tv-branschen. Under tidigt 1990-tal drog han fram ett eget nät för kabeltv. Han grävde ner rör där kablarna drogs och en stor del av samhället kopplades upp. När kabeltv slogs ut av andra överföringsmetoder så skänkte Jakob hela sin röranläggning till Byarådet. Byarådets medlemmar la ner mycket ideellt arbete på att dra ut kablarna ur rören för att istället ge plats för fiberledningar för snabb digital kommunikation. Genom Jakobs gåva och genom de stora ideella insatserna lev anslutningsavgifterna för Rejmyreborna bland de lägsta i hela landet!
Regna-Igelfors
Bygderådet är representativt för sin bygd i många avseenden. Flera stycken av dem är företagare och/eller lever tillsammans med företagare. Det finns ett särskilt nätverk för "företagsamma kvinnor i Regna Igelfors bygden" KRIB där många i den kvinnodominerade styrelsen för Bygderådet är aktiva. Eva Hagström Öberg är en av dem. Hon och familjen kom till Regna för 20 år sedan, inflyttad från Katrineholm via Uppsala och Stockholm. Hon har tidigare varit ordförande i Bygderådet under 8-9 år. Anna Vilidu är inflyttad från Stockholm och sekreterare i styrelsen. Hon driver ett fastighetsbolag tillsammans med sin make och är inne på sjätte året i styrelsen. Sara Eriksson är kantor i Finspångs församling. Hon har varit med i styrelsen "länge" och bor i fjärde generationen på familjegården i Regna och även involverad i företagsamhet. Lisa Nyström i Regna arbetar som mark- och exploateringsingenjör på Norrköpings kommun medan maken pendlar och har pendlat till olika arbeten i bland annat Kumla och Vingåker. Dessa och de övriga i styrelsen som jag har träffat utstrålar kompetens och vilja. De levandegör också hur landsbygdsutveckling går till.
Bränntorps vägförening
I flera av berättelserna om denna mycket speciella del av Finspång - som framförallt bebos av stockholmare och av Norrköpingsbor - har även Lasse Karlsson dykt upp. Han har funnits i området sedan mitten av 70-talet och har tidigare varit ordförande i Vägföreningen. Nu är han sammankallande i vägföreningens valberedning och har således en viktig roll i arbetet med att steg för steg få in yngre äldre medlemmar i styrelsen och i arbetsgrupper av olika slag. Det ideella arbetet och omtanken om det gemensamma - vägarna, trivseln, badplatserna, festerna och Kiosken - har en avgörande betydelse för områdets fortlevnad och attraktivitet. Området förändras gradvis, kommunalt avlopp kommer att dras in säkerligen kommer också många att vilja ha kommunalt vatten. I detaljplaneförslaget för Bränntorp öppnar upp för lite större och lite högre fastigheter på tomterna genom att det föreslås begränsningar av den "prickade marken"; de ytor där det inte får byggas. Det pågår en generationsväxling i flera av de 305 fastigheterna i Bränntorp. Priserna har stigit rejält. Enligt Mats Lööf har husen generellt sätt blivit en (1) miljon kronor dyrare under de senaste 5-6 åren.