Under 1800-talet gjordes en rad dramatiska ombyggnader av Europas storstäder. I Paris anlades breda, trädplanterade boulevarder under ledning av Georges Eugène Haussmann. I Wien revs den medeltida stadsmuren och ersattes av ringleden Ringstaße. Det revs för att få luft och ljus.
Dessa stora projekt inspirerade Norrköpingsfabrikören Erik Swartz som ville försköna sin hemstad med parker och grönska. Han kontaktade den unge svenske trädgårdsarkitekten Knut Forsberg som hade ritat Berzelii park i Stockholm och vunnit pris i en internationell tävling om Boulogneskogen i Paris. Forsberg hade dessutom träffat Haussmann och sett hans förslag till de parisiska boulevarderna.
Swartz bekostade själv Forsbergs arbete och förslaget blev klart 1856. ”Projekt för anläggning af promenader, parker och trädgårdar i och omkring staden Norrköping” omfattade förutom Promenader runt hela staden även stora parker och offentliga byggnader. Förslaget fick ett positivt mottagande av de styrande.
År 1857 inleddes planteringarna i det som kom att kallas Nya Allén, men många av träden som hade skeppats hit från Tyskland dog och fick ersättas året därpå. Allén bestod av fyra rader lindar, en central körbana och två gångbanor. I folkmun kallades den länge “Swartzens påk-allé” eftersom de störar som stöttade träden nästan var större än de långsamt växande träden själva.
Planteringsarbetet utfördes av trädgårdsmästaren Wilhelm Leykauf som drev handelsträdgården Fridtuna (i dagens Vasaparken). De flesta lindarna importerades även fortsättningsvis från Tyskland, men också från Nederländerna. I sin handelsträdgård hade Leykauf reservträd på rot.
Den första etappen av Norra Promenaden var 1,5 km lång och sträckte sig från Norrtull till Kronomagasinsgatan. År 1889 förlängdes den till Upplandsgatan, tio år senare fram till Strömmen och slutligen 1914 till Norra begravningsplatsen. Promenaden blev då 3,5 km lång och bestod av sammanlagt 1 216 lindar – Norra Europas längsta helt raka boulevard!
År 1869 anlades den första delen av Södra Promenaden. Den var endast 300 meter lång och gick utanför den nybyggda Elementarskolan (nuvarande De Geergymnasiet). Promenaden förlängdes sedan i olika omgångar tills den 1891 hade nått sin fulla längd mellan Östra Promenaden och Linköpingsvägen.
Östra Promenaden började anläggas på 1870-talet och fick nuvarande sträckning 1896 då den drogs från Skolgatan till Hantverkaregatan. Promenaderna på denna sida av Strömmen kom att bli 2,5 km långa och var planterade med 809 lindar.
Därmed var den gröna ringen runt staden fullbordad. I väster blev det som bekant ingen Promenad – där kunde Norrköpingsborna i stället promenera i den då nyanlagda Folkparken. Men Västra Promenaden har faktiskt funnits! Så hette nämligen fram till 1958 den del av Södra Promenaden som gick västerut från Drottninggatan (och dess ursprungliga namn var Sydvästra Promenaden).
Så småningom växte träden till och Promenaderna blev populära för både gående och häståkande. ”Många söndagspromenader förlades hit och det berättas, att arbetarna gärna vandrade på gångbanorna för att se och hälsa på sina arbetsgivare, som då nöjesåkte fram och tillbaka med häst och vagn på körbanan och beskådade varandra”, skrev förre stadsträdgårdsmästaren Stig Hellerström i sin bok om parker och landskap i Norrköping.
År 1994 byggnadsminnesförklarades Norra, Östra och Södra Promenaderna med lindalléerna av länsstyrelsen. ”Promenaderna i Norrköping har få om ens några motsvarigheter i landet och är dessutom såsom gränsboulevarder ovanliga”, står det i beslutet som slår fast att alléerna ska vårdas och underhållas på ett sådant sätt att karaktären bevaras.
Men Norrköpings Promenader mår inte bra. De nuvarande lindarna har farit illa av de förändringar som skett i staden de senaste sjuttio åren. Asfalt, biltrafik och ledningar som har grävts ned i gatorna har påverkat trädens rotsystem. Sämst mår de på Östra Promenaden.
Därför startade ett omfattande räddningsarbete i augusti 2021. Samtliga 162 träd i Östra Promenaden tas ned och 190 nya planteras. Även om miljön kommer att vara dramatiskt annorlunda under många år är det inte en ny ”påk-allé” som väntar – träden kommer att vara cirka 7 meter höga när de planteras. De är sticklingar från lindar i Promenaderna och har odlats fram på Billbäcks Plantskola sedan början av 2000-talet.