Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Därför är viljan att växa en viktig styråra i Finspång

Finspångs kommun har antagit en vision om att man vill vara 30 000 innevånare senast år 2035. Skulle det bli verklighet så krävs en osedvanligt snabb befolkningsökning under de kommande åren.

Hugo Andersson (C) är den politiker i Finspång som har som sin främsta uppgift att dirva på samhällsbygget i kommunen. Han har att göra. Hugo och hans kollegor i andra kommuner med växtintresse borde få mer aktiv hjälp från staten med att kapa överbyråkratiseringen i byggandet.

Hugo Andersson (C) är den politiker i Finspång som har som sin främsta uppgift att dirva på samhällsbygget i kommunen. Han har att göra. Hugo och hans kollegor i andra kommuner med växtintresse borde få mer aktiv hjälp från staten med att kapa överbyråkratiseringen i byggandet.

Foto: Mikael Grip

Krönika2023-05-19 12:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För att matcha dödligheten och utflyttningen krävs väl runt 1000 personer plus varje år fram till 2035 om man ska landa i närheten av visionen. Det är en bit kvar. Under det senaste året ökade Finspång sin befolkning med 14 personer. I slutet av 2022 bodde det 21 903 människor i Finspång. 

Sådana här visioner ska inte tolkas alltför bokstavligt eller sufferstabilt. Visionen om drygt 8000 fler innevånare än idag om 12 år ser jag framförallt som ett uttryck för att kommunen vill växa. Om kommunledningensköter sig så ser de till att vilja-växa-instinkten verkligen präglar allt det som kommunen gör. Det stora värdet med genomarbetade och hela tiden uppdaterade visioner för verksamheten är faktiskt att få den kommunala apparaten mer på tå och alert. Den vanliga kommunala lunken räcker inte. Här vill till att lunken blir mer målinriktad och bestämd.

Men hur som helst; den som ger sig in i kommunpolitiken med ambition att få något gjort som ger bättre förutsättningar för kommunens innevånare och verksamheter att utvecklas och att växa; den personen bör - förutom reformiver - vara utrustad med gudomligt tålamod och slitstarkt sittfläsk. För saker och ting tar tid i den kommunala apparaten. Men att säga just så att "saker och ting tar tid i den kommunala apparaten", det kan faktiskt vara synonymt med att i onödan lysa frid över överbyråkratiserade och kostsamma arbetsmetoder som bör reformeras. Därför är den uttalade viljan att växa en viktig styråra.

En av de mer tids- och kompetenskrävande uppgifterna i en kommun som vill växa är arbetet med detaljplaner. Detaljplaner är centrala demokratiska dokument där kommunen genom samråd och granskningar tillsammans med så kallade sakägare/intresseägare i detaljplaneområdet får försöka baxa igenom detaljplanerna mot målsnöret där de slutligen vinner laga kraft. Detaljplaner reglerar industri- och verksamhetsområden och bostadsområden.

Utan att djupdyka i alla detaljer så kan jag nämna två detaljplaner på var sin sida Norrköpingsvägen. Den ena gäller ett småindustriområde/verksamhetsområde på Västralundsvägen del av Hårstorp 1:1 m.fl. (tidigare Hårstorp 1:1 och 1:97 m.fl.)". Den andra planen gäller det nya bostadsområdet Dalsberg som är en del av fastigheten Hårstorp 1:1. Båda detaljplanerna såg dagens ljus 2020. Ingen av detaljplanerna har ännu vunnit laga kraft.

Jag har läst handlingarna i båda detaljplanerna. De skiljer sig åt till sin karaktär. På Västralundsvägen beslutade kommunen efter samrådet att omvandla detaljplanen till två planer. Den detaljplan som framförallt gällde Värmeverkets behov blev klar redan 2021. Den andra detaljplanen är just nu på granskning och sista dagen för att ha synpunkter är just idag den 19 maj. Detaljplanen är i vart fall lokalt okontroversiell. Planens syfte är att underlätta för företag och verksamhetsägare att enkelt kunna utvidga sina verksamheter vid behov. Men det är likafullt en ansenlig samling papper i akten. Det är lätt att frammana bilden av hundratals arbetstimmar som tjänstemän under tre år har lagt ner på att få allt på plats. Och det är inte enbart arbetstimmar i Finspångs kommun som tagits i anspråk. Flera statliga myndigheter har också haft synpunkter på detaljplanen. Det är ett myller av påpekanden och krav och passerar revy i handlingarna. Det är i sanning märkligt att de statliga myndigheterna inte har kravet på sig att tala med en röst. Varför ska till exempel Länsstyrelsen, Lantmäteriet, Trafikverket och Försvarsmakten var och en för sig påtala det ena och andra i ärendet? Staten borde vara skyldig att samordna sina yttranden. Som det nu är blir statens intresse diffust och splittrat. Och den kommunala och statliga apparaten tyngs med en mängd lågeffektivt och improduktivt arbete. Här finns en stor förbättringspotential.

Den andra detaljplanen om bostadsområdet Dalsberg överklagades av "grannen" KL Industri i augusti 2020. I mars 2021 gav Mark- och miljödomstolen KL Industri rätt och detaljplanen för Dalsberg underkändes. Kommunen överklagade inte utan satte igång med att göra en bättre detaljplan som nu är på väg ut. I den nya planen har man tagit bättre hänsyn till KL Industris verksamheter. Det är bra. Men jag kan inte tränga undan min känsla av att processen för att bygga och växa är enormt byråkratiskt överlastad. Här behöver Finspång ta nya tag.