Ingen blir av med sitt barn utan varningar om allvarliga brister i omsorg. När ett barn blir omhändertaget sker det som sista åtgärd med stöd i lagen.
Därför måste politiker och journalister fråga sig vad aktörerna bakom de allvarliga anklagelserna mot socialtjänsten egentligen vill. Sprida skräck och terror? Hämnas för att IS-barnen inte längre får bo med sina radikaliserade mödrar?
Det är skrämmande att partiet Nyans som förordar särlagstiftning baserat på religiös övertygelse bidrar till smutskastning mot myndigheter och lagar som värnar barnens rättigheter. Vad är deras egentliga mål, ett Sverige-kalifat?
Den polisanmälda Malmö-imamen som under fredagsböner och i Youtube-kanal fortsätter sprida antisemitism och lögner om att socialtjänsten stjäl och säljer barn är iallafall tydlig med vilket samhälle han vill ha i Sverige.
Propagandan om socialtjänsten måste förstås som en del i en ideologisk offensiv där aktörer vill se särlagstiftning.
Varför pratar vi inte om att människors antidemokratiska värderingar inom t ex barnuppfostran påverkar åsikter kring socialtjänstens ageranden?
Det räcker inte med att organisationer säger sig ta avstånd från konspirationsteorier när de uttrycker andra värderingar på hemsidor. Vad understödjer de för samhälle egentligen? De som har en dold agenda och kämpar för att svensk lag ska anpassas till sharia bör inte få ett öre skattefinansierade medel.
Public media och politiker måste källgranska betydligt noggrannare.
Senaste tidens islamistiska krigsföring kräver att beslutsfattare agerar än mer kraftfullt enligt barnkonventionen för alla barns likhet inför lagen, oavsett föräldrars religiösa- och kulturella åsikter. Trots att barnets trygghet är viktigare än föräldrars rättighet att ta hand om sin avkomma, måste ännu mera göras för att hjälpa de mest försvarslösa.
Varför diskuteras inte vilka upprepade orsaker som ligger bakom socialtjänstens bedömningar? Missbruk, misshandel, psykisk ohälsa, hedersförtryck, religiösa eller kulturella seder som kränker eller skadar barnets individuella mänskliga rättigheter?
Det finns alltför många tragiska öden där socialtjänsten givit föräldrar en chans för mycket.
De flesta vill självklart inte mista sina barn. Därför måste människor i och utanför Sverige informeras om att barnets integritet trumfar föräldrars religiösa- och kulturella frihet. Vilka skyldigheter som kommer med rättigheter i Sverige måste också tydliggöras. Det är hög tid att sluta marknadsföra landet som det kravlösa paradiset. I likhet med andra länder är det rimligt att villkora uppehälle i Sverige genom en underskrift att denne respekterar landets lagar. Därtill måste följderna bli glasklara om man bryter mot överenskommelser. En rimlig fråga för politiker att analysera är varför de som förkastar svenskar och sekulär demokrati väljer att bo här? Är det inte hög tid att villkora det åtråvärda?
Inflyttade till Sverige ska inte kunna kräva att landet förändras för att passa deras seder. De bör istället anpassa sig eller uppmanas att flytta till ett land där de vill och kan integreras. Staten har yttersta ansvaret att sluta dela ut offentliga medel till föreningar som motarbetar kvinnor och barns rättigheter.
Liksom barnens bästa måste trumfa föräldrars vilja, måste Sverige med alla medel bekämpa det demokratifientliga.