Knäppingsborg har en lång och spännande historia – från en mytomspunnen klippa i Strömmen via medeltidsborg och snusfabrik till dagens pittoreska stadsmiljö.
Det mystiska namnet Knäppingsborg har gett upphov till en rad historier och tolkningsförsök genom århundradena. Enligt en legend hade den danske vikingen Knäpp intagit klippan och rest en borg där. Än mer fantasifull är berättelsen om jättarna Knäpping och Ringur som byggde var sin borg vid Knäppingsborg och Ringstadaholm.
Historikern Sven Ljung, en av författarna till Norrköpings historia, ansåg att namnet Knäppingsborg är enligt en lärd konstruktion från 1600-talet och att traditionen går tillbaka till samma tid. Norrköpingsarkeologen Arthur Nordén härledde holmens namn, Knäppingen, ur ordet ”knapp” med den äldre betydelsen klippa eller kulle.
Från slutet av 1600-talet finns uppgifter om att en borg hade legat på ön Knäppingen och en Norrköpingsborg omtalas faktiskt 1310. Då slöts fred mellan kung Birger Magnusson och hans bröder, hertig Erik och hertig Valdemar, och i uppgörelsen ingick att en påbörjad borganläggning i eller vid Norrköping skulle rivas. Vissa forskare anser dock att det handlar om Ringstadaholm i Glan.
Vid ledningsarbeten i Knäppingsborg 1926 påträffades medeltida kulturlager och lämningar av ett metertjockt murverk av gråsten och tegel. Det har av bland andra Nordén tolkats som 1310 års borg. Vid en utgrävning i Skolgatan vid Knäppingsborg 2012 hittades vad som tros vara grunden till en 1,2 meter bred mur och spår av ”ett större konstruktionsprojekt”. Arkeologen Johan Runer daterade fynden till mellan 1260 och 1280, alltså före både kung Birgers borg och det äldsta skriftliga omnämnandet av Norrköping från 1283.
År 1709 var ett märkesår i Knäppingsborgs historia. Vintern hade varit förskräckligt kall tills det den 14 mars ”kom et stort töväder”, skriver prästen Olof Sundelius i boken Norrköpings minne 1798. Och ”därefter begynte vattnet förökas uti Strömmen” och steg långt upp på Gamla torget. På långfredagen den 14 april bröt det uppdämda vattnet plötslig igenom, slet med sig flera byggnader och klöv Knäppingsborg mitt itu med en ny strömfåra.
Det var just den nya strömmen som gav Knäppingsborg dess framtida industriella inriktning. Den första tobaksfabriken i Norrköping hade anlagts redan 1686. I början av 1750-talet startade bröderna Olof och Petter Swartz en tobaksfabrik i kvarteret Linden. År 1761 köpte de några tomter i Knäppingsborg, utvidgade och fördjupade strömfåran och anlade den första snus- och mjölkvarnen.
Släkten Swartz blev så småningom ägare till hela dagens Knäppingsborg och drev där kvarnar och snusfabrik under fem generationer. Kvarnverksamheten flyttades 1911 till Djurö kvarn, men snustillverkningen pågick i kvarteret ända fram till 1932. Då ägdes fabriken sedan 1915 av statliga AB Svenska Tobaksmonopolet.
På 1950-talet köptes Knäppingsborg av affärsmannen Axel Wenner-Gren som hade högtflygande planer. De flesta byggnader skulle rivas och ersättas av ett 14 våningar högt kontorshus, vilket Norrköpings stad gav klartecken till genom en detaljplan 1957. Men projektet rann ut i sanden och Swartzarnas gamla snuskvarter förde en tynande tillvaro med småföretag, ideella föreningar och enstaka bostäder.
I slutet av 1990-talet köptes kvarteret av fastighetsbolaget Ståhls som ville väcka liv i det. År 2007 invigdes det nya Knäppingsborg. Det tidigare stängda, slitna och dolda kvarteret – ”Norrköpings bäst bevarade hemligt” – hade öppnats upp och renoverats, och de gamla industrilokalerna innehåller sedan dess restauranger, butiker, bostäder och en skola.
Det Swartziska huset utmed Järnbrogatan byggdes som kontors- och bostadshus för Johan Swartz 1842 efter ritningarna av stadsarkitekt Carl Theodor Malm. Från början fanns också en trädgård ned mot Strömmen. Trevåningshuset utmed Gamla Rådstugugatan tillkom redan på 1700-talet, troligen av Petter Swartz, och återuppbyggdes efter en brand 1803. Här bodde medlemmar av släkten till 1901 då Villa Swartz stod klar vid Södra Promenaden. Det hus som i dag innehåller Kunskapsskolan var snuskvarn och uppfördes 1804 på grunden till en nedbrunnen byggnad från 1767. Den stora byggnaden vid Skolgatan var snusfabrik från 1877.
Swartzarna i all ära, men numera är förmodligen Knäppingsborgs mest kända invånare den fiktiva åklagaren Jana Berzelius. Hon är huvudpersonen i Emelie Schepps deckarserie och bor i en 197 kvadratmeter stor lägenhet med högt i tak och ”utsikt över strömmen och Louis De Geerhallen”.