I Finspång har en oenig kommunstyrelse beslutat att pausa antagningen av elever till skolans alla "nationella program". I Söderköping har en oenig Barn- och utbildningsnämnd beslutat om att stoppa antagningen till Nyströmskas tre högskoleförberedande program Ekonomi, Samhälle och Natur.
I ett lite dolt centrum av den här utvecklingen i Finspång och Söderköping och i flera andra liknande kommuner i Sverige hittar vi (förstås) en östgötsk socialdemokrat. Utifrån sina rötter i Motala och Norrköping och med åravis av rikspolitiska erfarenheter i ryggsäcken har han förmått en nästan enig riksdag att den 16 juni 2022 rösta igenom en ny skollag. Jag talar om den tidigare riksdagsledamoten, kommunstyrelseordföranden och partisekreteraren Lars Stjernkvist. På försommaren 2020 överlämnade Stjernkvist - i sin roll som statlig utredare - ett förslag till regeringen om hur staten skulle kunna ta ett stadigare grepp om "planeringen och dimensioneringen" av utbildningsutbudet på landets gymnasier och vuxenutbildningar. Mer om det strax.
Relativt små/halvstora kommuner som Söderköping och Finspång har generellt svårt att i längden palla med kostnaderna för att driva egna gymnasier. För femtio-sextio år sedan var det mycket eftersträvansvärt för i stort sett alla kommuner att ha ett eget gymnasium. Utbildningspolitiken förändrades snabbt i takt med välståndstillväxten och i linje med att Välfärdssverige växte fram på allvar från 1960-talet och framåt. Gymnasiestudier hade tidigare varit en angelägenhet för små minoriteter i varje årskull av ungdomar. Men under ett par expansiva välfärdsutbyggnadsdecennier så blev gymnasiet alltmer av en naturlig fortsättning på den utbyggda och obligatoriska grundskolan.
Kommunerna, särskilt de relativt små och halvstora kommunerna, ville gärna ha ett eget gymnasium för att hålla kvar ungdomarna i den egna kommunen, istället för att bara tvingas se på när flyttlassen av unga for iväg till större städer som Norrköping och Linköping.
Sedan länge är tiderna annorlunda. Människor i allmänhet och ungdomar i synnerhet är betydligt mer geografiskt mobila än för ett halvsekel sedan. Att välja utbildning och utbildningsort ses idag som en självklar valfrihetssyssla för 15-åringar som lämnar grundskolan.
Lars Stjernkvists utredning - som senare i väsentliga delar blev riksdagsbeslut - ansåg att elevens valfrihet hade ett värde i sig själv. Men man ville samtidigt att elevens kortsiktiga intresse av att välja utbildningsprogram på ett mer tydligt sätt ska balanseras mot elevens och samhällets mer långsiktiga intresse av att utbildningsresurser riktas mot sektorer där det finns stort behov av arbetskraft.
För att ge staten ett mer "tydligt grepp" om utvecklingen så slås det fast i den nya Skollagen (som gäller från juli 2023 och som ska träda i praktisk aktion under 2025) att varje kommun är skyldig att etablera en "primär samverkan" med minst två grannkommuner om "planeringen och dimensioneringen" av utbildningar inom gymnasieskolan.
Bergska och Nyströmska har vardera bara lite drygt 200 elever. Flera av utbildningsprogrammen blir därför betydligt dyrare än jämförbara program på större orter som Norrköping och Linköping; eller på Finspångs andra gymnasium CNG som delägs av det lokala näringslivet och kommunen. I den nya Skollagen fråntas varje enskild kommun rätten att själv bestämma vilka utbildningar man ska ha. Planeringen och dimensioneringen av utbildningsutbudet ska samordnas med minst två andra kommuner. (Den nya lagen innebär också att varje fristående skolhuvudman som ansöker hos staten om att få starta nya utbildningar kommer att avkrävas besked om på vilka sätt de nya planerade utbildningarna dels ökar elevens faktiska valfrihet och dels stärker elevernas mer långsiktiga intresse av att kunna försörja sig på den reguljära arbetsmarknaden.)
Jag förstår med både hjärta och hjärna att många i Söderköping och Finspång protesterar mot de hotande nedläggningarna av stora delar av Bergska och Nyströmska. De styrande politikerna borde, tycker jag, uppmuntra till en fri och öppen debatt i sina fullmäktigeförsamlingar om hur landet ligger. Stjernkvists nya skollag ställer nya och bra krav på den offentliga hushållningen. Utbildning behöver närmare kontakt med arbetsmarknaden. Kommunerna behöver mer kontakt med varandra.