Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Barnen från Grytgöl har mycket språk i sig

Anna Furufrid och Marianne Pettersson är två av de fyra personer som delar på tre tjänster på Föräldrahuset i Grytgöl.

Anna Furufrid och Marianne Pettersson är två av de fyra personer som delar på tre tjänster på Föräldrahuset i Grytgöl.

Foto: Widar Andersson

Krönika2021-03-19 12:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Föräldrahuset i Grytgöl är sedan snart ett kvarts sekel en institution på orten. Verksamheten pågår i en av lägenheterna i den gamla lärarbostaden intill Grytgöls skola. Här arbetar Marianne Pettersson, Anna Furufrid, Linnea Greve och Kristina Fransson med pedagogisk omsorg för runt 15 barn från ett års ålder och uppåt. Jag lyckades boka en träff på Föräldrahuset en dag strax efter lunch då de minsta barnen sover och det därför var lite lättare för ett par av dem att sitta ner och prata med mig en stund. Finspångs kommun har beslutat att Föräldrahuset ska stängas. 30 juni är det adjö och godnatt. Om nu inte något oväntat inträffar...

Det var inte nedläggningsbeslutet i sig som främst gjorde att jag gärna ville göra ett besök på Föräldrahuset. Idén föddes då jag träffade Kristian Strimark som är rektor för skolan i Grytgöl och även ansvarig för den pedagogiska omsorgen. Svenska språket ligger honom varmt om hjärtat. Vi talade mycket om den stora likvärdighetsskapande kraft som finns inbyggd just i språkförmågan och i ordförråden.

– Jag har märkt att barnen i Grytgöl som ofta har gått hos dagbarnvårdarna på Föräldrahuset som små har läst mycket sagor och haft mycket språk med sig in i skolan. Det har de fördelar av under alla stadier framåt och det hjälper dem att bli bra samhällsmedborgare. Och det är väl det som allt handlar om egentligen, sa Strimark till mig den gången. 

Självklart blev jag nyfiken på Föräldrahuset efter de orden från Kristian Strimark. Och, som sagt. Jag åkte dit. När jag klev in genom dörren i den gamla lärarbostaden så slog harmonin emot mig som en skön varm filt. Här var det fint att vara. I hallen möttes jag av ett par pojkar i femårsåldern som kollade in mig, sa hej och fortsatte med sin lek. Anna Furufrid och Marianne Pettersson tog med mig till ett av rummen där vi spred ut oss bland teckningar, skulpturer, pussel, bokstavspyssel och där det hängde en orm och dinglade i ett träd som hängde i en tråd från taket.

– Vi håller på med bokstaven O den här veckan. Några barn gjorde en orm för att visa vad ett O kan vara bra till, berättade Anna Furufrid. Hon flyttade till Grytgöl från Åtvidaberg i unga år. Och här trivdes hon och blev kvar. Hon har tidigare arbetat som dagbarnvårdare i sitt hem och hon knöts till Föräldrahuset 2006.

Anna och Marianne blev glada när jag berättade vad rektorn sagt om deras arbete med språket.

– Vi läser väldigt mycket med barnen, både organiserat och spontant. Vi har fin hjälp av Maria Karlsson som är ungdomsbibliotekarie på Finspångs bibliotek. Hon kommer till oss en gång i veckan med nya böcker och tips och råd. Det betyder mycket för oss. När vi har läst en saga några gånger så talar vi om det som hände i sagan och så knyter vi an till ord i sagan när vi jobbar med alfabetet, berättade Anna Furufrid. 

– Orden och språket finns med oss hela dagen, i leken, när vi äter med barnen och förstås i våra grupper där barnen till exempel arbetar med "Livet i bokstavslandet" och "Livet i mattelandet" eller när de skapar egna sagor i de I-pads vi har här, fyllde Marianne Pettersson i.

Marianne bor i Högsfall i Grytgöl vilket är "samma by i Grytgöl där hon föddes" berättade hon. Jag fick också veta att som så mycket annat stort här i världen så var starten av Föräldrahuset resultatet av en slump.

– Det här var 1997 eller 1998.  Jag arbetade inom sjukvården och jag hade barn på skolan i Grytgöl. Jag var också aktiv i Föräldraföreningen i Grytgöl, En dag ringde rektorn på skolan till mig och frågade om jag inte kunde tänka mig att arbeta som dagbarnvårdare nere på skolan? Jag hade hoppat in som vikarie vid några tillfällen så han visste ju vad jag gick för, berättade Marianne.

Saken var den att ett barn som var mycket allergiskt behövde barnomsorg.  På grund av sin allergi kunde barnet inte vara dagbarn hemma hos någon. Därför ville rektorn ha en dagbarnvårdare på plats i skolan i stället. 

– Jag började på skolan och snart ingick fler barn och fler dagbarnvårdare i gruppen. Det blev lite trångt för oss i skolan så vi frågade om vi inte kunde få flytta till lärarbostaden som stått tom i flera år?  Och så blev det. Genom insatser från rektorn och Föräldrarföreningen flyttade vi in där, sa Marianne.

Och på den vägen är det. Föräldrahuset har sedan dess varit den dominerande aktören inom barnomsorgen i Grytgöl. Men nu tycks det vara slut med det inom kort. Vilket knappast känns rationellt. I nästa artikel från Föräldrahuset förklarar jag varför. 

Karta: Grytgöl