Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Armén öppnar fortsatt eld i Finspång

Under några timmar vid ett par tillfällen här före jul har jag stått vid Frälsningsarméns gryta på Viberga i Finspång för att hjälpa till med att samla in pengar för kårens julmission.

Folkbladets veteranreporter Sören Boström gjorde även han  ett pass vid grytan i Viberga.

Folkbladets veteranreporter Sören Boström gjorde även han ett pass vid grytan i Viberga.

Foto: Widar Andersson

Krönika2021-12-23 12:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Uppdraget Frälsningsarmén tagit på sig är att bistå ett antal barnfamiljer i Finspång med ett presentkort på tusen kronor. Det är en bra tanke och en bra mission som jag gärna bidrar till. Visst har vi socialtjänst och visst får de barnfamiljer som saknar inkomster hjälp från med det allmänna. Men livet och samhället har långt fler relationer än de ganska statiska banden mellan sociala myndigheter och bidragstagare. Viljan att räcka ut en hand till sin nästa - även om man inte vet precis vem nästan är - regleras inte bara av skattesystemets fördelningsupplägg; de som betalar mest i skatt är generellt sett de som får minst tillbaka i form av skattefinansierade förmåner och tjänster. Det som istället ligger i potten är förhoppningen att samhället blir en tryggare plats för alla om fattigdom och elände är så lite utbrett som möjligt. Att utöver skatten även engagera sig själv för det allmännas bästa genom att vara med om att samla in pengar till barnfamiljer inför jul är dessutom en god gärning som värmer i ditt bröst. På SVT Play går nu att se ett par fina program med den tidigare ledaren för Kristdemokraterna; eller KdS som det hette på hans tid. Alf Svensson talar om att godhet och goda gärningar är bra och ska uppmuntras. Det kan tyckas märkligt att man ska behöva dra en lans för att godhet är något bra för samhället; men Alf Svensson har en poäng. Goda gärningar och viljan att göra väl baktalas från och till. Som om det skulle vara suspekt och överdrivet egoistiskt att vilja bidra med godhet. 

När jag stod där med insamlingsbössan vid Frälsningsarméns gryta på Viberga så kände jag mig ungefär som när jag lämnar blod; en liten insats ämnad att ge bistånd åt några för mig okända människor ur gruppen "min nästa." Jag gör det jag gör också för mig själv. Ett slags upplyst egennytta och/eller ett uttryck för ömsesidiga förväntningar mellan människor som delar ett samhälle vid en viss given tid.

Frälsningsarmén är inte någon naiv godhetsrörelse precis. När verksamheten drog igång i östra London på 1860-talet så var målgruppen för väckelsen gatans folk, missbrukare, prostituerade och småtjuvar. De som frälstes och stagade upp sig utvecklade i många fall en väldigt "praktisk kristendom" med stark social inriktning. "Praktisk kristendom" är också den svenska titeln på en bok av Frälsningsarméns "moder" Catherine Booth som kom ut i Sverige 1885. Verksamheten i Sverige drog igång på allvar på 1880-talet med "slumstationer" och skyddade bostäder för kvinnor och barn. För ganska så precis 139 år "öppnade Frälsningsarmén eld i Sverige" då Hanna Ouchterlony som snabbutbildats till frälsningsofficer i England ledde det första öppna mötet.

Dagens svenska Frälsningsarmé beskriver sig själva med de här orden på sin hemsida: "Frälsningsarmén är en generös, öppen och växande gemenskap av människor i olika åldrar och med olika bakgrund, där Jesus är i centrum."  Att under några timmar få vara en liten del av denna rörelses verksamhet i Finspång är en ära. Så känns det. 

Sen är det ju väldigt roligt också att stå där på Viberga och tala med folk och titta på ännu mera folk och få tacka folk för gåvorna och önska god jul. Mitt andra pass gjorde jag i måndags den 20 december. Entrétorget innanför karuselldörrrarna/svängdörrarna/vad säger man? på Viberga är en populär plats för lottförsäljare från föreningar av allehanda slag. På måndagen var det Torstorps IF för nästan hela slanten. Till höger utifrån sett om entrén skötte Fotbollsklubbens lite äldre garde ett varulotteri och vid sidan av Frälsningsarméns gryta där jag stod sålde Torstorps IF bingolotter inför kvällens uppesittarkväll. I Coop: s egen avdelning för spel och tobak och tidningar med mera finns ett stort utbud av spel och lotter att satsa på för den hugade. Utanför entrédörren, till vänster utifrån sett, sitter som nästan alltid en tiggande kvinna. Mitt i den tuffa konkurrensen hävdade sig Frälsis riktigt bra skulle jag nog hävda. Bingolottförsäljarna berättade med humor och värme om sin förening. Timmarna gick fort och vips var det dags för avlösning. Vänsterpartiets Stefan Karlsson kom för att göra sitt andra pass och efter honom skulle julgryteinsamlingens organisatör Birgitta Lundin ta över insamlingsbössan. Det är bra bredd på insamlandet i Finspång!