En skola fattade beslut om att Lucia måste vara en tjej när en klass hade valt en kille. När det beslutet skulle förklaras blev svaret att Lucia var en tjej. Undrar, tänker jag, hur det är med tomten, får en tjej eller rent av en mormor vara tomte? Det kanske går bra om man klär ut sig för att likna förebilden och sedan möjligen bättre ju mindre man behöver klä ut sig. Det händer i teaterns värld att män spelar kvinnor och tvärtom. Det är bra om människor förstår sina egna beslut och gärna efter att först ha övervägt om besluten verkligen är deras.
Lucia är fint, jag sitter gärna tårögd och njuter och vill alls inte att denna tradition ska hånas. Jag har själv varit Lucia, nu är jag för gammal men då gick det an. Nu är åldern i vägen, det har jag själv bestämt. Men om min fru gärna vill är jag beredd att ompröva beslutet. Alla beslut har en kontext.
Att myndigheter fattar beslut som man får möjlighet att förstå är såklart viktigt. Myndigheter behöver dessutom var tillgängliga och möjliga att nå med ytterligare frågor. ” Din plats i kön är nu….”, brukar det ofta låta när man finner behov av kontakt med någon myndighet eller något företag. Utifrån telefontider är det bra om den som söker kontakt själv har flexibel arbetstid. Alternativet kan vara att försöka via mejl även om man då riskerar att få ett autosvar som inte går att svara ytterligare på. Då får man börja om. När dom själva vill ha kontakt blir det annorlunda, på vilket tid som helst kan man söka mig på min privata telefon. Jag tror mig ha blockat fler hundra nummer men det finns många nummer i världen.
När jag var liten sades om somligt att ”det är så lätt att även ett barn kan klara av det” Det tycks mig passa väl nu när barnkonventionen blir lag och även barn faktiskt ska kunna få möjlighet att förstå och komma till tals.
Om myndigheter och företag utgår från just den lilla tesen ”så lätt att även ett barn” skulle det troligen underlätta även för gubbar som mig. En del beslut tycks med avsikt döljas bakom mellanchefer, telefonköer, tystnadsplikt och flöden av autosvar.
Att ingen av oss alltid kan få som vi vill är väl fattbart och rimligt men en begriplig förklaring har vi väl ändå rätt till? Även en relativt fridfull man som jag fylls av nått som möjligen skulle kunna explodera när kontakt är omöjlig och därtill även förklaringar till beslut av olika slag.
Den som har makt att fatta beslut och även rätt att göra så har ett stort ansvar. Till detta ansvar hör att vara beredd att förklara sina beslut men även vara beredd att ompröva beslut i möjligaste mån. En sorts ödmjukhet gent sin egen makt är alltid klädsamt.
Över barnen har vi vuxna makt även om somliga vill förlöjliga barns rätt att vara delaktiga i beslut och menar att barnen bestämmer. Det gör barnen i mycket ringa omfattning. Barn försöker efter förmåga vara till lags och när de ger uttryck för missnöje har vi svårt att ta det till oss. Som om vi förväntade oss detta missnöje i väl formulerade förklaringar och helst på ett vuxenspråk. Typ ”jag tänker så här” , i min värld är det väldigt hjälpsamt”…Sånt förmår inte alla barn när det som för mig ibland växer nått inombords som hotar att explodera.
Många elever som jag möter är oroliga för att framföra kritik till vuxna på skolan. ”Tänk om dom blir arga”? Elever håller även inne med många frågor dels för att frågorna kan vara svåra att formulera men det tycks även vara så att elever inte känner att deras eventuella kritik är välkommen. De yngre barnens frimodiga ”varför då” riskerar att tona bort. Det är när man inte inbjuds till delaktighet som protesterna växer till mindre välformulerade åsikter som kanske rent av skriks ut.
Det finns utan tvekan vuxna som dagligen administrerar regelsystem de inte själva förstår och förmedlar svar de absolut inte bottnar i. Det blir stelbent och ängsligt och som sagt omöjligt att begripa sig på för utomstående. Skolan ska fostra kritiskt tänkande unga personer som lär sig ställa kloka frågor och anser sig ha den rätten.
”Du har nu plats 7 i kön”. Jag försöker nå skatteverket och gör mig beredd på en lång väntan och i värsta fall snorkigt bemötande. Oj så fel, kön hanteras fort och jag möts av en trevlig hjälpsam och tålmodig kvinna. Så fint att det hela tiden dyker upp goda exempel. Ljus i det mörka, russin i kakan, små danssteg mitt i all mödosam strävan och små pojkar som vill vara Lucia.