Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Världsmästare 20 år efter de första paddeltagen

GO´MORRON! Jag börjar bli bekymrad över min hälsostatus. Nyligen upptäckte jag att jag inte kunde begripa om det var en räv, en hjort, ett rådjur, den australienska vildhunden dingo eller jakthunden finsk spets som jag såg framför mig en tidig morgon.

Joakim Lindberg

Joakim Lindberg

Foto: Privat

Krönika2022-09-03 12:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det var 14 augusti och klockan hade inte hunnit fram till 6.30. Jag var vaken och låg och försökte bestämma om jag skulle gå upp ur sängen eller ligga kvar en stund till. Då bröt ett himla liv ut på skatorna. ”Nu oroas de över en katt”, tänkte jag och fick fart upp ur sängen. Det var ingen katt som stod vid grannens plommonträd med upprörda skator i trädet och i luften. Det var ett större djur. Först gick tankarna till en räv. Men färgen stämde inte, inte heller svansen. 

Djuret, som vände på huvudet mot Birgit och mig och inte verkade skrämt, var brunt som ett rådjur och med smala ben. Jag kom att tänka på en dingo, Australiens vildhund. Men en sådan kan väl inte hamna i en trädgård i Finspång? Efter någon minut lunkade djuret bort mot lekplatsen och försvann bland husen. Några dagar senare såg jag i Aftonbladet en bild på en finsk spets, en fågelhund. Var det därför skatorna var så upprörda? Den passade i alla fall in bra på den fyrbenta trädgårdsgästen. Kunde det ha varit en finsk spets som var på rymmen? Någon annan på området verkar inte ha sett den. Så mysteriet lär väl aldrig få en lösning. Tur att vi ändå var två som såg djuret. Hade jag varit ensam hade hon nog trott att det snurrat till ordentligt i min skalle.

Finspång fick en världsmästare 7 augusti. Kanotisten Joakim Lindberg tog VM-guld i Kanada på 5 000 meter där ett kanotlyft ingick och som i dubbel bemärkelse blev ett kanonlyft för ”Jocke” och en fin framgång för Finspångs Kanotklubb och Finspångs kommun. Och jag blev så glad när jag hörde nyheten. Jag minns när han och tvillingbrodern Dennis i början på 2000-talet började träna och tävla för FKK. Jag har följt och skrivit om Joakims framgångar i USM, JSM, senior-SM och landslaget. Nästan 20 år efter de första paddeltagen satt han i kanoten och klöv mållinjen i Kanada som världsmästare. Underbart för honom och den fina kanotklubben med sina skickliga och ihärdiga ledare. Och jag fäller en glädjetår. För mig är Joakim Lindberg ”Årets Finspångare”. Kram på dig, grabben!

Tornseglarna på Östermalm lämnade Finspång 11 augusti. Det meddelar Mona-Lisa Lindgren, som följt fåglarna i flera årtionden och fört statistik. De anlände på Norges nationaldag, 17 maj, och var klara med vistelsen här på Susannas namnsdag, som var dagen före fullmånen, på Klara-dagen. Mona-Lisa uppger att tornseglarna burkar lämna Finspång i mitten på augusti. I år var de lite tidigare att flyga söderut. Nu får Mona-Lisa gå i väntans tider i ungefär nio månader innan tornseglarna återkommer. 

Flera av valtavlorna på Östermalmssidan har saboterats flera gånger. Det tog inte ens en vecka innan det hände första gången. Det har skett flera gånger därefter. Man får tycka vad man vill om partier och politiker, men de här tilltagen gör mig förbaskad. Vi ska inte förstöra demokratin med liknande dumheter, utan i stället på alla sätt slå vakt om den i de orostider som råder.

Slarvigt handskrivna skyltar kan vålla både leenden och förundran. På Öland i juli körde vi en dag genom centrala Löttorp. ”Gylfen öppen” läste vi på en skylt vid minigolfbanan. När vi åkte tillbaka förstod vi att skribenten menat ”golfen öppen”. En bokstav kan betyda mycket. Det måste nog vara svårt för innehavaren av golfbanan att veta om bilförarna som passerar har gylfen stängd eller öppen.

Efter en het sommar väntar en höst som vi inte vet något om vädermässigt. Gissningsvis blir den sämre än man önskar. Vintern kan bli bister utomhus och förmodligen kylig inomhus när den dyra elen inte ger oss den värme vi behöver.

Senaste kluringen vållade tydligen vissa problem. Att det blev fel vinjett(Vidar i stället för jag) bidrog nog också till att alla inte hittade Glimtarna. Hur som helst, rätt svar var Filipstad och dessa klurade ut det: Margaretha Nilsson, Sture Törnkvist, Birgit Svärd, Bill Persson, Krister Ståhl, Rose-Marie Karlsson, Bengt-Arne Palmqvist, Ruth Snabb och Lars-Göran Alvarsson i Finspång, Anne-Marie Karlsson, Sonstorp, Frukostbordsgruppen på Hällestadgården, Rose-Marie Goding Blomdahl, Ljusfallshammar, Torsten Heimstrand, Göran Bergljung, Bo och Jill Sonelin, Norrköping, Jan-Olof Ek, Kolmården, och Nisse och Inga Ohlsson, Västervik. Berth-Arne Maxe, Borggård, har gjort månadens ortskluring: Smaskade+breda+Ararat. Svarsalternativ är som vanligt 070-413 14 62 eller ett sms.