Det är trevligt med traditioner. Reveljen startade 1884 och, frånsett två-tre år som den ställts in av olika orsaker, genomförts på våren, alltid sista söndagen i april. Reveljen får visserligen inte lika stor uppmärksamhet som för 50-75 år tillbaka. Då var det många finspångsbor som fanns på plats vid Slottet klockan 05.00 när musikkårerna startade marschen, den ena kåren på östra sidan av ån, den andra på västra sidan.
Musikkårerna i Finspång är inte lika många som under de goda åren och därför växlar man årligen vilket område som får höra de vackra tonerna. I år var det västra sidans tur. Paus för kaffe och smörgåsar gjordes vid Frälsningsarmén och Majelden med respektive kommunen och privatpersoner som sponsorer. Avslutningskonsert hölls på Bergslagstorget vid 9-tiden och taptot hade avmarsch från Östermalmshallen klockan 17 för slutkonsert vid Slottet.
De förenade Frikyrkornas musikkår och Finspångs musikkår, med flera musikanter, håller än så länge traditionen vid liv. Per-Olof Florebrant har varit ledare senaste tioårsperioden och kunde i år räkna in 27 musikanter. Per-Olof tror det finns en framtid för Reveljen. En återväxt finns. I år deltog en grupp i 20-30-årsåldern. Althornsblåsaren Camilla var femte generationens musikanter. Marianne Persson har som åskådare och servicepersonal troget följt Reveljen sedan barnsben från början på 1950-talet. Hon var en av sju personer som fanns vid slottet 05.00 och en av cirka 100 personer vid taptot på kvällen. Pappa Ragnar "Räven" och brodern Pelle Störe var stora Reveljen-entusiaster. Och Pelles son Adam är en av de nuvarande musikanterna.
Valborgsfirandet vid Slottet har inte lika många år på nacken som Reveljens 140 år, men tillräckligt länge för att kalla den tradition. Grundstenen till Slottet lades 1668 på uppdrag av Louis De Geer den yngre. Svårt att säga hur många personer som samlades vid årets firande, men jag blir inte förvånad om det var runt tusen vuxna och barn, strax över, eller strax under. De sex kanonsaluterna, tre skott för att skjuta ut vintern och tre för att hälsa våren välkommen, är kraftiga smällar, som hörs över halva Finspång. Vårtalet hölls av Siemensanställde Anders Fors. "Känns ärofyllt att hålla tal. Våren är bästa årstiden. Det känns både roligt och spännande.Jag växte upp i Finspång och det fanns mycket att göra när jag var ungdom. Barnen i dag vill jag råda att oftare lägga datorn och mobilen åt sidan och mera vistas i skogen och naturen." Anders Fors hör ibland att det finns oro i över att Siemens med 2 000 anställda ska lämna Finspång. Han kom med en lugnande nyhet. "Siemens blir kvar i Finspång. Företaget har investerat 500 miljoner kronor i ett miljöprojekt", förklarade han.
I söndags, i anslutning till Bönsöndagen i Risinge kyrka, passade Finspångs församling på att uppvakta fyra nyanställda på personalsidan och avtacka tre anställda som gått i pension. Johan Tell har 43 arbetsår bakom sig bland annat som fotograf, skribent, fastighetsskötare och vaktmästare. "Han har arbetat med allt mellan himmel och jord", som kyrkoherden Pär Österlund så träffande formulerade sig.
Ockelbo i Gästrikland, uppväxtorten för prins Daniel, var rätt svar på senaste ortskluringen. Dessa listade ut det: Ruth Snabb, Margaretha Nilsson, Anna-Lena och Ulf Folkesson, Monica Cardegård, bröderna Ståhl, Birgitta Nilsson, Leif Skeppstedt, Finspång, Wivianne Johansson och Edit Andersson, Lotorp, Anne-Marie Karlsson, Sonstorp, Berth-Arne och Hilli Maxe, Borggård, Frukostbordsgruppen på Hällestadgården, Gubbligan i Hällestads kyrkby, Rose-Marie Goding Blomdahl, Ljusfallshammar, Ronny och Yvette Ripskog, Katterum, Ingrid Thune, Göran Bergljung, Lennart Almén, Hans Persson, Christina Hertz, Jill och Bo Sonelin, Christina Spännar och Torsten Heimstrand, Norrköping, Jan-Olof Ek, Kolmården, Inez Ek, Linköping, Tommy Söderqvist, Örebro, samt Nisse och Inga Ohlsson, Västervik. Anders Perling i Norsholm har gjort ortskluringen för maj månad och lyder: Helig portvakt+kemisk formel+litet hemman. Svara på 070-413 14 62 eller sms:a.