Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Insändare: Spårvägsutbyggnad baserad på gissningar

I Norrköping vill politikerna inte ha en höjd taxa för kollektivtrafiken.

I Norrköping vill politikerna inte ha en höjd taxa för kollektivtrafiken.

Foto: Titti Olovsson

Norrköping2008-09-17 03:00
Stig Sundström
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I höst förs spårvägens utbyggnad upp till fullmäktige. Efter alla decennier av avskrivna försök ska det bli av och nu bedöms projektet t o m bli en ekonomisk framgång. Även utan statsbidrag. Fullmäktige ska få kvalitetsäkrade uträkningar på vad som väntas ge det positiva resultatet. De som beslutar pressas av hotet om att kalkylerna spricker om det inte blir tillräckligt snabb start av projektet. Hur säkert är nu alltihop? Den närmaste treårsperioden sparar kommunen 17,9 milj kr. d v s cirka 6 milj per år. Detta orsakas av att fem bussar tas ur drift. Sedan kostar ökad användning av spårvägens vagnpark "bara" några miljoner kronor, heter det. Men redan här måste invändas. Begreppet "några" spänner mellan tre och sju. Eftersom spårvagn inte är det billigaste kollektivtrafikmedlet kanske det inte blir så mycket kvar av de sparade bussmiljonerna. En del av argumenten inför byggandet kanske är mer gissningar än faktaunderlag. Med spårvagn följer alltid ökat resande-det visar erfarenheten" har det uttalats. Men i Norrköping saknas tydligt exempel. En gång i tiden byggdes linje 4 till Smedstuguplan men det blev en ganska kort epok i spårvägens nu mer än 100-åriga historia, trots ett välbefolkat område berördes. Hyperaktuellt är första etappen av Navestadspåret. De långa vagntågen till vändplatsen vid Ljura har oftast noll passagerare, både till och från. Det pekar på att det inte heller ska ställas allt för stora förväntningar på det bostadsbyggande som eventuellt kommer att ske utmed Ljuragatan. Närheten till city gör att det inte är lika attraktivt att åka kollektivt där som från andra håll. Cykel eller promenad genom Vasaparken konkurrerar starkt med spårvägens långa omväg-Trozelligatan-Hörngatan-Nygatan-till Drottninggatan. Trakterna utanför Söderleden hoppas man ska uppfylla förväntningarna om ökat resande. Mellan Söderleden och Vårdcentralen byggs en spårvägskorridor mellan nya flerfamiljshus. Okänt ännu med vilka upplåtandeformer. Hagebygatan ska i sin nya karaktär kantas av förtätad bebyggelse på intilliggande gröna plättar och andra ytor längre utåt OK-hållet. Här utgår man ifrån att spårvägen får tunga tillskott av resande. Det är många villkor som måste uppfyllas för att löftet om lönsamhet ska uppnås. Förväntningarna om framgång störs dock av en rad olika faktorer: Dåligt intresse för bostadsrätter har lett till att Riksbyggen och HSB inte vågar gå i startgroparna vid Ljuragatan i närtid. I Hageby har ett kontrakterat husbygge startat med pålning. Där blir äldreboende i 64 lägenheter. Högt ränteläge och dåliga villkor för hyreshusbyggande gör att det dröjer flera år innan nya bostäder generar kollektivtrafikresenärer. Hamnar spårvägsbygget och övrig samhällsutveckling i otakt av uppräknade skäl håller inte de optimistiska kalkylerna som fullmäktige ska granska och besluta om.
Läs mer om
Norrköping