Mot kommunens vilja
Hästgymnasiet fortsätter att uppröra. Det är orimligt att en fristående skola ska bedrivas i en kommun mot kommunens vilja, tycker Ricardo Olivares (v). Foto: David Magnusson/Scanpix
Foto:
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Hästgymnasiet kommer att kosta kommunen när den är fullutbyggd (3 år) ca 15 miljoner kronor, som nämnden måste ta från de kommunala gymnasieskolorna.
Så fort Skolverket bedömt att en gymnasieskola uppfyller de uppställda kraven, blir kommunen där skolan är belägen tvingad att betala bidrag för varje elev som väljer den fristående skolan. Utvecklingen innebär betydande svårigheter för kommunen att planera sin skolverksamhet.
Sedan början av 1990-talet är det kommunerna som har ansvaret för skolans organisation och ekonomi. Staten styr genom nationella måldokument och tillsyn. I ett sådant system är det orimligt att en fristående skola skall kunna bedrivas i en kommun mot kommunens egen vilja. För Vänsterpartiet vore det därför självklart att kommunen borde ha möjlighet att fatta det avgörande beslutet vid godkännandet av en ny fristående skola. Det skulle alltså innebära att för att Skolverket ska godkänna en ny fristående skola som bidragsberättigad, ska kommunen i fråga tillstyrka ett sådant beslut.
De friskolorna är allt annat än missgynnade. Under åratal har resurser på ett orättvist sätts förts över från kommunala skolor till privata. De har i själva verket många fördelar framför den kommunala skolan. De behöver inte ta emot alla elever. De behöver inte delta i kommunernas uppföljning och utvärdering av kvaliteten. Allmänheten har ingen rätt till insyn i deras verksamhet. Överskott i verksamheten kan betalas ut som vinst till skolans ägare.
Det finns många svårigheter och frågor som borde vara föremål för en mer ingående diskussion. Tyvärr saknas det en fullständig analys av vilka samhälleliga konsekvenser det rådande regelverket för fristående skolor har haft.