Märklig handläggning av kyrko-målet
Kyrkohärvan borde prövas i högre instans, anser insändarskribenten.
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Låt mig konstatera att det friande utslaget för min motpart - företrädd av Peter Fagerlund och Bo Wetterhall - fälldes av samme domare (Gunnar Hillman) som för två år sedan friade just dem jämte Pehr Löfgreen från att till kyrkonämnden återbetala respektive 49.000, 66.000 och 60.000 kronor avseende ej styrkt ersättning för förlorad arbetsförtjänst (dom 1/12 2003).
Friandet väckte stor förvåning i såväl juristkretsar som bland allmänheten och gick stick i stäv emot ett direkt parallellfall tidigare i Eskilstuna tingsrätt. Vid förhandlingarna i Norrköping tilläts (av just Hillman jämte två andra domare) Löfgreen göra ett personligt utfall mot mig som har få motstycken i rättssalarna. Jag anklagades för att vara orsaken till att de satt framför skranket - inte att de skott sig på kyrkans pengar!
Två dagar innan huvudförhandlingen ägde rum nu fick jag av en ren tillfällighet veta att tingsrätten bytt ordförande - med motiveringen att mitt vittne är nämndeman vid samma tingsrätt. Varför tingsrätten inte upptäckt detta tidigare, begriper jag inte. Men när jag skriftligen invände mot att ersättaren skulle bli samma domare som två år tidigare hade friat samma personer, som nu skulle sitta mitt emot mig, avvisade tingsrätten (lagmannen) protesten.
Hillman själv kom tydligen inte på tanken att avstå ifrån målet, och hans irritation var påtaglig under förhandlingarna, vilket kan intygas av åhörare.
Trots att jag gång efter annan betonade att kyrkonämnden helt korrekt betalat ut bidraget till Kyrkans Väl och att mitt krav riktas mot denna grupp har domaren hänvisat till kyrkonämndens regler. De är aldrig ifrågasatta. Men det är och förblir orättfärdigt och omoraliskt att utesluta en ledamot, därför att han kommit en präktig skandal på spåren, men fortsätta utnyttja pengarna för hans mandat.
Läge för prövning i högre instans!