Julgran
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
han hade bara en fot och hade svårt att gå.
Han fanns i norra gavelrummet hos Kjell-Olof Feldt,
och hängde jämte fönstret orjinellt horisontellt.
Men hunden där i huset, vars namn jag nu har glömt,
var arg, förstås, och svor på hundspråk nr 3: ?Fördömt!
Här finns ju inte nåt som jag kan lyfta benet mot!?
Han drog en stol mot väggen och bet till i granens fot.
Då grät han, granen, och förstod att goda råd var dyra,
han slet sej och gick hem till mor, som hette Sextifyra.
Men hur en julgran hos en ekonom i väldig knipa
kan klara sånt är mer än någon mänska kan begripa.