INSÄNDARE: Det hänger på klimatet

Trafikproblem i stan och snabbare tåg stod på dagordningen redan det intensiva efterkrigsåret 1948. Allt löstes dock inte definitivt under de närmaste åren. "Bilexplosionen" hann före ordnandet av smidigt gatutrafiksystem. Och så mycket snabbare blev inte tåget. Nu 60 år senare står de här ärendena åter på agendan för att med ytterligare steg anpassas till tidens krav. Nu är det oändligt svårare. Det har ju, särskilt under det sista av de sex decennierna sedan 1948, tillkommit nya frågeställningar. Främst är det den globala klimatkrisen som ständigt hänger över oss. Den har avgörande inflytande på vad vi gör av och på våra vägar och järnvägar. Vilket ska det vara mer eller mindre av - bil eller tåg? Norrköping och Östergötland vill ha järnvägen "Ostlänken" för den regionala utvecklingens skull och ny E 22, knuten till E 4 öster-norr om stan, för att bättre lösa transporter och trafiktrassel i innerstan. För 60 år sedan avgjordes ärendena genom enklare snack mellan stan - SJ och i gatunämnden. Nu är det en gigantisk apparat med banverkets och vägverkets periodiserade utbyggnadsplaner som tas upp i regeringens infrastrukturproposition. Småningom blir det svart på vitt på vad som får utföras. SJ och Banverket ligger risigt till med gammalt och dåligt spårnät och behöver några hundra miljarder för att reparera och att bygga snabbspår i Europaklass. Utan tåget stannar Sverige, kommer det annars att heta, precis som bilismens gamla nödrop att utan bilen stannar Sverige. Beslut i höst kanske visar på ett miljöinriktat infrastrukturbygge?

Information till våra läsare

Insändare: Det hänger på klimatet