Stefan Hagfeldt (M) menar 22/10 att jag i min artikel 17/10 har tappat vett och sans. Låt mig se om vi kan ändra på detta.
Jag vet att Carl Bildt 1994 trädde till som statsminister i en tid av stora problem. Bildt hade inget guldläge. Det fanns många problem att lösa. Ett var spekulationerna mot den svenska kronan, vilket resulterade i 500 % marginalränta och strax därefter att den fasta kronkursen övergavs och kronan tilläts flyta. Jag hade därtill fel i att arbetslösheten var i ökande 1994 vilket den enligt SCB inte var. Jag beklagar att jag skrev så, utan att som Stefan ha tagit fram statistik. Likaså kan det vara så att några nedskärningar inom skolan inte gjordes under Bildts period, utan att de kom senare.
Det jag primärt sköt in mig på var att Stefan inte med ett ord nämnde huvudproblemet, nämligen det katastrofala statsfinansiella läget som rådde 1994 när S tog över och under många år kämpade med att lösa. Det gjordes nedskärningar i det mesta för att få ner utgifterna, i stället för att, som Bildtministären gjorde, sitta och vänta på att dynamiska effekter skulle lösa problemet. Det jag också försökte förklara var varför förtidspensioneringarna sköt i höjden och att huvudsyftet med detta inte behövde vara att hyfsa arbetslöshetsstatistiken. I den andan nämnde jag också neddragningar inom skolan, som man med säkerhet vet kommer att straffa sig senare. Det gällde då som nu och som alltid att prioritera som man själv finner vara bäst.