Flydde Iran för 30 år sedan

För snart trettio år sedan flydde Nahid Persson Sarvestani från ayatolla Khomeinis Iran. Sedan dess har hon ägnat en stor del av sin tid och kraft åt att berätta om situationen i sitt forna hemland - ett arbete som ofta möter starkt motstånd.

20 maj 2010 03:00

Nahid Persson Sarvestani tvingades lämna Iran i början av 1980-talet. Då hade shahen Mohammad Reza Pahlavi störtats och hon hade tillhört dem som kämpat för att få bort honom från makten. Men inget blev som det var tänkt. I stället tog islamisterna under ayatollah Khomeini makten och Nahid insåg snart att det skulle vara omöjligt för henne att stanna. För om prästerna var hårda mot hela folket, så var kvinnorna värst drabbade. Plötsligt var det ett tvång att bära slöja, och kvinnornas rättigheter blev snabbt inskränkta.

 

Om detta har Nahid berättat i ett otal filmer både i och utanför Sverige. Med hjälp av egna erfarenheter och stark drivkraft har hon lyckats sätta ljus på vad som händer i Iran.

 

Islam står i vägen
- Främsta målet nu är att berätta det som få vet, och som många länder har blundat för, säger hon och tillägger att hon och många kvinnor med henne är väldigt arga på de länder som samarbetar med Iran, samtidigt som de är måna om de mänskliga rättigheterna, yttrandefriheten med mera.

 

- Allt det man pratar om. Det är dubbelmoral, utbrister hon.

 

Nahid förklarar att hon gärna skulle vilja berätta mer om sitt kommande projekt, som även det handlar om Iran och kvinnorna där, men att det än så länge är för farligt.

 

- Det är känsligt, och jag vill inte sätta dem, kvinnorna, i fara. Även projektet kan vara i fara. Det är olustigt att det även i ett land som Sverige förekommer sånt som gör att man inte kan uttala sig. Men jag tänker - ska islam, som har förtryckt människor i så många år, stå i min väg här också?

 

Kan inte åka tillbaka
Att hon är kritisk till det religiösa förtrycket i sitt forna hemland betyder inte att hon förnekar sitt iranska ursprung. Tvärtom säger hon att hennes iranska identitet blir starkare för varje dag. Men efter den senaste filmen Drottningen och jag är det omöjligt för henne att åka tillbaka. Det värsta är att hon inte längre har möjlighet att träffa sina föräldrar. Tidigare har de kunnat ta sig till Sverige för att hälsa på henne, men nu är de för gamla och sjuka och orkar inte med den långa flygresan, berättar Nahid.

 

- Det är hemskt att inte ha den rätten att träffa sin mamma, man är förbjuden, trots att hon fortfarande lever.

 


Namn:
Nahid Persson Sarvestani.

 

Fyller: 50 år den 24 maj 2010.

 

Gör: Journalist, regissör och dokumentärfilmare.

 

Bor: I Stockholm.

 

Familj: Maken Torbjörn, dottern Setareh, 28, sonen Rostam, 26, och gemensamma dottern Natalie, 14 år.

 

Aktuell: Jobbar med en ny dokumentär om kvinnor från Iran. Vill också göra en spelfilm inom samma område. Skriver på en självbiografi som beräknas bli klar under våren.

 

Karriär i korthet: Har jobbat som journalist i Iran. Utbildad mikrobiolog. Har gjort ett tiotal filmer, bland dem I livets slutskede, Prostitution bakom slöjan, Fyra fruar och en man och Drottningen och jag. Har belönats med en mängd olika priser, bland annat Guldbagge, Kristallen, TCO:s kulturpris och Cancerfondens journalistpris. Föreläser om sina filmer både i Europa och i USA.

 

Om att fylla 50: "Gammalt. En tant, haha. I min kultur är det inget som vi sätter så stort värde på. Inte ens min mamma vet om att jag fyller år. Men jag känner mig inte gammal."

 

Så firar jag födelsedagen: "Jag vet inte. Det har jag inte tänkt på. Och är det någon som ska ordna ett firande så är det jag och gör jag inget så blir det inget heller - tråkigt va? Jag tycker att det är roligare att fira när jag gjort klart min film."

 

Läser just nu: "Memoarer av de som satte i fängelse efter revolutionen. Bland annat Den enkla sanningen av Monir Baradaran och Berätta för andra av Soudabeh Ardavan."

 

Om läget i Iran: "Läget i Iran blir värre och värre. Efter valet i somras vågade människor protestera öppnare än förut, vilken leder till att flera människor blir arresterade, fängslade, torterade och avrättade."

 

Största förändringen sedan flykten från Iran: "Jag kan se öppnare nu - på människor, relationer, politik. Jag kanske var en marxist när jag kom till Sverige och accepterade inte oliktänkande. Under de här 30 åren har det verkligen ändrats. Jag är mycket mer öppen och har lärt mig vad demokrati egentligen betyder. Innan ville jag nog inte riktigt veta."

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Lena Wreede/TT Spektra