Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Isen väckte Majgulls kreativitet

Majgull Axelsson har alltid drömt om isen, tyst och mäktig. Verkligheten var något helt annat, isen allt annat än tyst. Men känslan var precis så stark som hon fantiserat om. Resan till Arktis blev både en roman och ett oratorium.

Konsten att förlåta, även en mor som överger sitt barn, är kärnan i Majgull Axelssons roman "Is och vatten, vatten och is". "Självklart går det att förlåta, men jag har läst att det tar tre generationer att komma över ett trauma. Viktigast är att förlåta sig själv, inte sina föräldrar." Foto: Pontus Lundahl/Scanpix

Konsten att förlåta, även en mor som överger sitt barn, är kärnan i Majgull Axelssons roman "Is och vatten, vatten och is". "Självklart går det att förlåta, men jag har läst att det tar tre generationer att komma över ett trauma. Viktigast är att förlåta sig själv, inte sina föräldrar." Foto: Pontus Lundahl/Scanpix

Foto: PONTUS LUNDAHL / SCANPIX /

Stockholm (TT Spektra)2008-09-23 03:00
- Den starkaste känslan var att om detta islandskapet går förlorat - vilket det i princip redan har gjort eftersom vattnet har varit öppet i två år efter att jag var där - är det en oerhörd förlust för oss alla. Isarna är den enda plats där man kan lämna världen och ändå vara kvar i den. Där befinner man sig utanför världen.Nu står hon i högsta grad mitt i den, med romanen "Is och vatten, vatten och is" färsk i bokhandeln. Redan i trapphuset hälsar Molly välkommen med glada skall. Majgull Axelssons nya favorit är en söt, fortfarande aningen ouppfostrad lurvig hund i lagom storlek. Tillsammans tillbringar de dagarna i vindsvåningen i Stockholm. Här i köket möttes Majgull Axelsson och hennes två konstnärskollegor från resan till Arktis med forskningsfartyget Oden: tonsättaren Jonas Bohlin och filmskaparen Lars Siltberg. Deras gemensamma upplevelser fogades samman till ett musikaliskt verk med text och bild, "Holocene", som uruppfördes under Östersjöfestivalen.Flört med thrillergenren
Om "Holocene" är en mörk existentiell betraktelse med anknytning till miljöförstöringen är "Is och vatten..." en flört med spänningsgenren. Romanen kretsar kring tvillingarna Inez och Elsie och deras barn, men börjar i en helt annan ända. "Fitta!", står det i läppstift på spegeln i fartygshytten där bokens kvinnliga deckarförfattare bor, och det luktar urin. Redan på första sidan utvecklar sig en rofylld resa med tid för skrivande till en skräckupplevelse - och det hela utspelar sig ombord på isbrytaren Oden.- Jag leker med genrerna. Jag tycker om spänningslitteraturens metoder med cliffhangers, det är poängen med att berätta en historia, och här har jag drivit det ett steg längre.En spännande tid
När fartyget Oden rundade Kap Farvel dök de första isbergen upp, en högtidlig känsla, berättar Majgull Axelsson.- Jag hade ett behov av ensamhet. Jag tror att känslan av kreativitet var gemensam för oss alla.Hon höll sig i sin hytt, och började skriva om Björn, Elsies son som växer upp hos systern Inez. Berättelse om popstjärnans snabba uppgång och obarmhärtiga fall får sin kulmen valborgsmässoafton -68. Det är sotade ögon, vita stövlar och flickor som skriker, men också FNL, gröna parkasar och en omvärld som närmar sig.Stommen i berättelsen är det övergivna barnet, ett ständig tema i Majgull Axelssons värld. På frågan varför skrattar hon och hänvisar, på skoj eller allvar, till sin psykoanalytiker.- Jag är inget övergivet barn, men har nog haft starka känslor av att vara övergiven. Det är ett tillstånd som väcker en lust att beskydda och undersöka hos mig. Därför skrev jag om gatubarn och sexhandeln i början av mitt författarskap.Dubbelheten är en annan återkommande fråga. I förra romanen var det två kvinnor som var samma person, nu är det ett tvillingpar. Det Majgull Axelsson fångar i sina romaner är en universell känsla; man behöver inte vara lämnad för att känna sig övergiven. Likaså kan dubbelheten vara en existentiell känsla, svårigheten att få ihop våra olika identiteter.- Jag är oerhört intresserad av trosfrågor, men är oförmögen att tro på en personlig gud. Det är också en känsla av att vara övergiven, att inte hitta fram till känslan av att vara älskad av världens skapare.Fri abort livsviktigt
Romanens Elsie blir först med barn, en skandal för en tonårsflicka på 50-talet, och går sedan till sjöss, minst lika skandalöst. Kvar hemma tar tvillingsystern Inez hand om pojken och älskar honom mer än sin egen dotter. Många mil ifrån varandra vävs systrarnas liv ihop, och en kärlekslöshet de själva upplevt påverkar också nästa generation.- Den sortens oerhörda konsekvenser hade det att bli med barn i början av 50-talet. Det är som att jag hela tiden vill berätta den historien, framför allt för yngre kvinnor. Det är så oerhört viktigt med p-piller och fri abort, rätten att bestämma över sin egen kropp. Utan den rätten har man snart inget att säga till om över sitt eget liv.
 Majgull Axelsson är 61 år gammal, gift och har två vuxna barn. Bor i lägenhet i Stockholm och hus i Roslagen. Tidigare böcker: "Rosario är död", "Långt borta från Nifelheim", "Aprilhäxan", "Slumpvandring", "Den jag aldrig var" och nu "Is och vatten, vatten och is". Dessutom har hon skrivit flera teaterpjäser. Sommaren 2005 deltog Majgull Axelsson i polarforskningsexpeditionen Beringia med isbrytaren Oden. Majgull Axelsson var en av forskningsfartygets konstnärsstipendiater, med målet att skriva en roman om kvinnliga sjöfarare: "Men när man skriver en ansökan vet man alltid att det jag skriver i den - så kommer det aldrig bli. Egentligen är jag förvånad över att det handlar så pass mycket om en kvinnlig sjöfarare som det gör." Två andra konstnärer med på resan var kompositören Jonas Bohlin och filmskaparen Lars Siltberg. Tillsammans gjorde de tre oratoriet "Holocene", med text av Axelsson, musik av Bohlin och bild av Siltberg. I december räknar hon med att börja på nästa roman. Om att skriva pjäser: "Jag är väldigt road av att skriva dialog. Problemet är att böckerna blir så tjocka då."
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om