I och med de protester som pågår i USA och delar av världen på grund av den grymma rasism som tog livet av George Floyd har olika företag försökt hamna på rätt sida av historien. HBO har därför valt att ta ner klassikern "Borta med vinden". De säger att tanken är att ta tillbaka filmen men tillföra kontext.
Första gången jag såg "Borta med vinden" var 1992. Då visste jag inte mycket om slaveriet eller amerikanska inbördeskriget. Jag kände till att USA varit ett land med slavar och slavhandel liksom många länder i världen. Kriget 1860-1865 hade jag mindre kunskap om. Därför greppade jag inte vad jag såg. Lyckligtvis tittade jag tillsammans med en förälder och fick det problematiska beskrivet för mig. Den utan någon som helst vetskap kan tro att nordstaternas sak var en ond sådan. Filmen visar den mest förlåtliga varianten av sydstatare samtidigt som den skildrar de mest opportunistiskt och omänskliga nordstatare. Slavarna är stereotyper och ofta infantila. De är besvikna över kriget och deras egna behov existerar sällan. 238 minuter och inte en enda slav blir piskad.
Bakom filmen finns en bejublad roman skriven av Margaret Mitchell. Det du behöver känna till om Mitchell är att hon var en stor anhängare av den gamla södern. Hon sörjde att de regala plantagen hade ett bäst-före-datum. Dessa värderingar fick hon med sig med modersmjölken. Berättelsen hon skrev en roman om är lika mycket fantasiartad som E.L James "50 Shades Of Gray". Men, berättelsen och filmen är också extremt komplexa. Uppfattningen om den har mycket att göra med ditt perspektiv. Att se filmen i modern tid har en tragikomisk känsla som Mitchell förmodligen aldrig menade. Förkärleken för kriget, den självklara rasismen, hur dessa människor motsatte sig slaveriets slut med bedyrelser om att de behandlade slavarna så väl och nu kom nordstaterna och försämrade de svartas liv. "Borta med vinden" fick kritik redan när filmen spelades in 1938. Producenten David O Selznick såg till att en del av rasismen mildrades till filmatiseringen. Hattie McDaniel blev den första svarta skådespelaren som fick Oscar, i rollen som Mammy i filmen. McDaniel fick inte gå på premiären 1939.
Del av problemet är att i dess kärna är "Borta med vinden" historien om en ovanlig kvinna och hennes romanser. Inbördeskriget och slaveriet är bakgrundspaletten. Att diskussioner om ekonomiska förutsättningar inte existerar beror delvis på att det är viktigare att Rhett får reda på att Scarlett är kär i Ashley. Karaktären Scarlett O'Hara är ofantligt komplex för att vara en kvinna på film 1939. Medan människor omkring henne fäller sorgtårar för civilisationen som försvunnit med vind är Scarlett inte nostalgisk. Hon trampar på och anpassar sig, inte för att hon är en antirasistisk hjälte utan för att hon har driv. Kvinnliga rollfigurer brukade aldrig tillåtas sådan egoism förr. Med rätt glasögon, från rätt synvinkel kan "Borta med vinden" vara lärorik. Kanske hjälper den tittaren att utveckla ett kritiskt tänkande och att verkligen lyssna på dialogen. Alla har inte en mor som vägleder dem, så HBO:s initiativ är välkommet.
Äntligen: Cnema har varit öppen under pandemin, under sommaren öppnar även Norrköpings andra biograf Filmstaden.
Sevärt om slaveriet: Antingen ger du dig på realistiska "12 Years A Slave" eller motviktsfantasin "Django Unchained".