Stefan Hagfeldt firar sin 80-årsdag söndag den 30 juni. När han ser bakåt är han tillfreds med sin politiska gärning och med sitt privatliv. Han gläds också över partivännerna Sophia Jarls, Marie Morells och Ulf Kristerssons framgångar i kommunen, regionen och i riksdagen.
Stefan Hagfeldt föddes i Borlänge men redan 1945 – då Stefan var ett år – återvände fadern med sin familj till Holmen i Norrköping. Och sedan dess har Stefan Hagfeldt varit Peking trogen. På söndag 30 juni firar han sin födelsedag nummer 80.
Han är en smått historisk person i Norrköpingspolitiken. Efter valet 1991 utsågs han till ordförande i kommunstyrelsen. Vilket i sig inte är så märkligt. Majoriteten i fullmäktige väljer efter varje val en ordförande i kommunstyrelsen. Det speciella med Hagfeldt var att han var den första ordföranden någonsin i Norrköping som inte hämtades från det socialdemokratiska partiet.
Stefan Hagfeldt var sedan 16-årsåldern en övertygad moderat politisk person.
– Jag har varit heltidspolitiker i 50 år, berättar han när jag ringer upp honom för att höra efter hur han känner det inför 80-årsdagen.
47 av dessa 50 år har Stefan Hagfeldt tillbringat i opposition.
– Efter valet 1976 blev jag vald till oppositionsråd för Moderaterna i Norrköping. Efter den knappa valförlusten 1994 kom jag i det nästföljande valet 1998 att väljas till riksdagsledamot. Jag hade uppdrag i riksdagen i åtta år och lämnade således rikspolitiken 2006, samma år då moderatledaren Fredrik Reinfeldt inledde en åttaårig bana som statsminister för borgerliga alliansregeringar, säger Hagfeldt med något som över telefonlinjen känns som ett snett leende.
Lars Stjernkvist (S) skakar hand med Stefan Hagfeldt (M) på ett fullmäktigemöte.
Stefan Hagfeldt är en tydlig partipolitiker i den offentliga debatten. Han har säkert skrivit minst tusen debattartiklar under årens lopp. Som redaktör för Folkbladet har jag tagit säkert ett hundratal av dessa texter. Jag slogs direkt av hans raka och konkreta debattstil och av hans oförblommerade iver att få sina alster publicerade. Fick jag en debattartikel av Hagfeldt en måndagsmorgon så ringde han ofta runt lunch samma dag för att i bestämda ordalag efterhöra varför det S-märkta Folkbladet inte publicerat hans debattartikel?
Stefan Hagfeldt är en genuin arbetare i den parlamentariska och demokratiska trädgården. Han verkar för sitt moderata parti men han tvekade aldrig att bidra till att rädda Folkbladet från nedläggning där i början av 1990-talet.
– Jag sa nej till att stänga av strömmen till Folkbladets tryckpress, berättar Hagfeldt.
Och att han och S-ikonen i Norrköping och riket Lars Stjernkvist, hade alltid lätt att respektera varandra.
Nu firar han sin 80-årsdag med ett öppet hus i M-huset på Fleminggatan 15. Evenemanget börjar klockan 12 på söndag 30 juni. Gå dit om du har lust och tid och om du vill hedra – oavsett din egen partipolitiska uppfattning – en person som ägnat långt mer än hälften av sitt liv åt att företräda en politik som nästan aldrig vann majoritet.
– När vi kunde bilda majoritet efter valet 1991 så upplevde jag hur många i Norrköping var chockade och rädda. Jag fick till exempel frågor om vi skulle avveckla all äldreomsorg. Det bästa med dessa nidbilder av oss som spreds var att det tvingade mig att vara extremt tillgänglig och att närmast oavbrutet tala med människor i kommunen, säger Hagfeldt.
En stor besvikelse för Hagfeldt var riksdagsbeslutet i början av 1990-talet att avveckla flottiljen F 13 i Norrköping.
– Vi hade bergshangarer och banorna på Bråvalla kunde användas i alla väder. Våra plan kunde nå Gotland på några minuter, säger Stefan Hagfeldt.