Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Bra vävare och skådisar kan nog alltid dra sig fram

I filmindustrins Mecka anslöt sig nyligen den största fackföreningen för skådespelare till den strejk som manusförfattarna inledde på försommaren. Strejken gäller en rad olika problem i film- och tv-serievärlden.

Meryl Streep är en de mer kända skådespelarna som har gått i strejk.

Meryl Streep är en de mer kända skådespelarna som har gått i strejk.

Foto: Eric Jamison

Krönika2023-07-29 09:54
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På sista raden handlar det, likt de flesta andra strejker i de andra branscher, om ersättningar, löner, gager och arvoden. Skådespelare och manusförfattare lever och verkar i en högst föränderlig värld. Pandemin satte ordentlig fart på alla andra distributionssätt än biografer. Gamla traditioner i branschen suddades raskt ut. Filmer släpptes direkt ut på streamingtjänster av varjehanda slag. De tekniska möjligheterna har utvecklats enormt och inom skådespeleriets alla yrken finns en stor oro för vad allt detta kommer att innebära för inkomsterna framöver. Filmer som drog storpublik till biograferna var så att säga självrapporterande. Med streamingtjänster förhåller det sig annorlunda. Det är svårt för skådisar och deras fackföreningar att ha koll och överblick på den vidsträckta marknadens alla tittare och visningar och pengaflöden. 

I strejkmotiveringarna förekommer också kritik mot den artificiella intelligensens (AI) inträde i film- och tv-branscherna. Det finns en rädsla för att AI ska ta över stora delar av det hantverk som alltsedan slutet på 1800-talet har utgjort själva grunden för yrkesskickliga skådisars inkomster på filmduken. Mer eller mindre underbyggda framtidsspaningar pekar ut än det ena och än det andra yrket som kommande riskzoner för mänsklig försörjning. Manusförfattande och skådespelande är två sådana områden.

Mänskligheten har även tidigare tagit sig igenom omvälvande teknikskiften som starkt påverkat arbetsmarknader och som därmed också bidragit till upp- och nedgångar för olika yrkens status och lönelägen. Tanken går ganska osökt till de så kallade "Luddisterna" inom den brittiska textilindustrin i början av 1800-talet. Mekaniseringen av vävstolar gick med rasande fart. Med hjälp av maskiner kunde produktionen mångdubblas. De yrkesskickliga vävarna var inte rädda för den artificiella intelligensens robotar. Däremot var de skrämda av tanken på att kunde ersättas av outbildade arbetare och/eller barnarbetare som kunde sättas att sköta maskinerna. 

Luddisterna tog till våld. De slog sönder vävmaskiner med släggor. Det var förstås en hopplös och tragisk kamp. Visst försvann det jobb. Men med den nya tekniken kom också nya jobb. Och nya statusyrken. Så blir det nog även med AI. Och skickliga vävare och skådisar kommer nog alltid att kunna dra sig fram.