Rolf växte upp i Dagsberg i ett hus alldeles intill kyrkan. Fadern Uno var rättare på Storgården och modern Stina hjälpte till i kyrkan. Rolf hade två yngre syskon. Farföräldrarna ägde gården Kullen, också i Dagsberg.
Sina 7 år i folkskolan tillbringade Rolf i Dagsbergs skola och gick därefter vidare till Norrköpings stads yrkesskola. Efter dessa skolår var han färdig att gå ut i arbetslivet, med allt ansvar, som det förde med sig. Han började som springpojke. Nästa anställning blev hos Björn Palm som ägde företaget Elektro Oil. Där stannade Rolf ända tills att företaget såldes till Parca i Norrahammar. Rolf erbjöds att följa med i flytten, men han blev Norrköping trogen. Han fick en ny anställning som arbetsledare hos Samhall. Där skulle han ta hand om människor med olika funktionshinder. Med sitt intresse för människor, sin värme, sin humor, sitt tålamod och vänliga sätt, var Rolf som klippt och skuren för uppgiften. Dessutom var han en god historieberättare. Han hade förmågan att muntra upp de flesta sällskap.
Första gången vi träffade Rolf kom han körande i en alldeles egen bil, en PV 444, vilken imponerade på oss i allra högsta grad. Med i bilen var Ulla, hans blivande hustru. Redan i september 1962 blev vi bjudna på deras bröllop i Dagsbergs kyrka med efterföljande middag på Knäppingen. Paret flyttade in i en egen liten villa i Pryssgården. Familjen utökades. Tre barn föddes i äktenskapet. Efter några år gick flytten till Lindö och på 1980-talet till Berga, där Rolf och Ulla byggde sin drömvilla, som de redan från början inredde med både el- och vedspis och öppen spis. Rolf älskade att påta i sin trädgård. Inget ogräs fick chansen att växa där. Familjen övertog ett sommarhus i Graversfors och köpte senare ytterligare ett i Kristdala. Båda husen låg i områden med tillgång till skog, bad, bär- och svampplockning, något som Rolf uppskattade. Rolf och Ulla gjorde några minnesvärda resor bland annat till Israel med Hemgårdens folkdanslag på 1960-talet, långt senare till dottern och mågen som då bodde i USA och också en resa med hela familjen till Kreta.
I augusti 2010 slog sjukdomen till med full kraft. Från att ha varit en fullt upp sysselsatt pensionär, blev Rolf totalförlamad och kunde enbart via ögonen kommunicera med omgivningen. En chock för familj och vänner. Under vårvintern 2011 kom nästa chock då Ulla avled av en svår sjukdom inom loppet av några veckor. Efter detta blev inget sig likt. Vi kunde inte göra mycket för Rolf, mer än besöka honom och berätta om vad som hänt i världen. Rolfs syster och svåger gjorde många, långa promenader med Rolf i sin rullstol. Övrig vård och omsorg stod familjen och vårdpersonalen för.
Nu har Rolf och familjen fått ro. Vårt barnbarn uttryckte sig så här:”Kanske sitter han där uppe och skrattar tillsammans med Ulla och min mormor?” Ja, vem vet, hoppas att han har det bra!