Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Det stora äventyret ledde henne till hålkorten

"Vi drack vårt kaffe på toaletten"; så lyder titeln på en bok som kom ur på Premiss förlag för ett par år sedan.

Televerket då det begav sig med Centralförvaltning och allt. En mängd yrken hinner komma och försvinna under en människas arbetsliv.

Televerket då det begav sig med Centralförvaltning och allt. En mängd yrken hinner komma och försvinna under en människas arbetsliv.

Foto: TT

Familj2022-08-05 19:00

Bakom boken står föreningen Liv i Sverige tillsammans med Arbetets Museum i Norrköping. Bokens syfte är att skildra yrken som inte längre finns, uppblandat med ett och annat yrke som man inte visst fanns. Varje yrke levandegörs av en människa som berättar ur den egna erfarenhetens skafferi.

Gunilla Henricsson i Ronneby berättar om hur det gick till då hon och "många andra flickor satt på Televerkets verkstadsbyrå och stansade hålkort." Hålkorten var en "föregångare till dagens digitala lagring av data." 

Gunilla Henricsson växte upp i Härnösand och hade arbetat på kontor och skrivit maskin. Hon såg en annons om lediga jobb på Televerket i Nynäshamn och flyttade till Stockholm. Det var ett stort äventyr.

"Innan dess hade jag som längst bara varit i Sundsvall på en skolresa", berättar Gunilla.

Den här perioden i modern svensk historia präglades av en stark tillväxt på jobb, framförallt i södra Sverige. Hundratusentals människor gjorde som Gunilla Henricsson, flyttade söderut till jobb och livet tog sig andra vägar än vad det annars blivit. Hon blev inte kvar så länge i jobbet som hålstansare. Och snart nog - i takt med digitaliseringen led hela yrket och hålkortshanteringen in i historien.

Jan Gustavsson i Forshaga berättar om sitt yrke som fjärdingsman; ett slags polisyrke som sedan några decennier är borta. Jan Gustavsson inledde sin bana i slutet på 1950-talet. Fjärdingsmännen upprätthöll lagen ute på landsbygden medan konstaplar mer och mer tog över ansvaret för ordningen inne i städerna. "På den här tiden gick det fortfarande att bli en lagens väktare utan någon mer omfattande utbildning", berättar Jan. Han hade tjänstgjort som polisaspirant i en mindre stad, fått några månaders teoretisk utbildning vid tingsrätten i Karlstad. Sitt första jobb som fjärdingsman fick han i norra Värmland i de två små kommunerna Norra Råda och Gustav Adolf. 

En överraskning i det nya jobbet var att han hade ansvaret att driva in skatt i de två kommunerna. "Annars bestod uppdraget mest i att åka runt i bil; jag kunde åka i flera mil utan att se en enda ljusglimt från ett enda hus", berättar Jan Gustavsson. Finska skogsarbetare som jobbat hårt i tre veckor och sedan söp en vecka vållade också en del jobb för den unge fjärdingsmannen Gustavsson. Han blev kvar i polisen. Mycket har blivit bättre men "kontakten med allmänheten har blivit sämre", tycker Gustavsson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!