Nyheter om halvledare handlar ofta om fordonsindustrin. Scania, Volvo Cars och Toyota finns bland de företag som tvingats stoppa produktionen pÄ grund av brist pÄ halvledare, eller rÀttare sagt komponenter som innehÄller halvledare.
Konsumenter som köper nya bilar, mobiltelefoner och andra produkter med avancerad elektronik riskerar att fÄ vÀnta pÄ sina varor.
Det Àr dock inte brist pÄ rÄvara, egentligen. Den i sÀrklass mest anvÀnda halvledaren Àr kisel, ett halvmetalliskt grundÀmne som bland annat finns i sand. Kisel Àr det nÀst vanligaste grundÀmnet i jordskorpan (efter syre).
Av eller pÄ
Halvledare Ă€r material som kan styras, sĂ„ att de antingen leder elektrisk ström â eller inte gör det.
DÀrmed kan de anvÀndas som en sorts mycket smÄ strömbrytare, kallade transistorer, inom bland annat datorteknik.
ââDatorer rĂ€knar med det binĂ€ra talsystemet. DĂ€r finns bara tvĂ„ symboler, 0 eller 1. Som "av" eller "pĂ„", sĂ€ger Per Stenström, professor i datorteknik pĂ„ Chalmers tekniska högskola.
Transistorer av halvledarkomponenter Àr den viktigaste byggstenen i all modern elektronik. Transistorerna kan vara ofattbart smÄ. MÄttet som anvÀnds Àr nanometer, alltsÄ en miljarddel av en meter.
PĂ„ en rund platta av kisel i ungefĂ€r CD-storlek, kallad "wafer", kan man etsa fram flera miljarder transistorer â per kvadratcentimeter.
Men transistorerna behöver vara anpassade med rÀtt egenskaper för det de ska anvÀndas till, ofta komponenter i exempelvis bilar eller mobiltelefoner. Man kan inte ha exakt likadana till allt.
Kvalitet viktig
Att designa dessa transistorer och tillverkningen av dem Àr mycket avancerad och kostsam teknologi. Till att börja med krÀvs ocksÄ förÀdling av den ursprungliga rÄvaran till "wafers".
Men om man kan göra vĂ€ldigt mĂ„nga transistorbaserade komponenter av varje framtagen design, dĂ„ blir det lönsamt för tillverkaren â och billigt för konsumenten.
ââDet sĂ€ljs ungefĂ€r en miljard mobiltelefoner varje Ă„r. Det Ă€r, med smĂ„ variationer, samma grundkomponenter i alla, sĂ€ger Per Stenström.
ââUngefĂ€r detsamma gĂ€ller för bilar. Vi gĂ„r mer och mer mot att ha högpresterande datasystem Ă€ven i bilar.
Datorkretsarna, och transistorerna de innehÄller, mÄste ha hög kvalitet och vara pÄlitliga.
ââHur snabbt en dator kan rĂ€kna Ă€r ointressant om den inte rĂ€knar rĂ€tt, pĂ„pekar Per Stenström.
FĂ„ tillverkare
NÄgra fÄ tillverkare i Asien, bland annat i Taiwan, Àr vÀrldsledande i produktionen av komponenter som baseras pÄ mycket smÄ transistorer.
Om en ny aktör skulle vilja starta tillverkning i större skala i exempelvis Europa, Àr startstrÀckan kostsam och mycket lÄng. Det handlar om Är.
Men vÀgen framÄt kan ÀndÄ finnas dÀr.
ââEU har inte gjort nĂ„got för att tillverka halvledare. IdĂ©n var att köpa allting utifrĂ„n, sĂ€ger Thorvald Andersson, professor emeritus i mikroteknologi pĂ„ Chalmers.
Nu lÄter det annorlunda. Nyligen sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att EU ska bli "vÀrldsledande" nÀr det gÀller halvledare.
ââJag tror att produktion i Europa Ă€r lösningen pĂ„ detta, sĂ€ger Thorvald Andersson.
Volvo ser inte
Bilföretag och andra tillverkare av konsumentvaror fÄr inte leveranser av halvledare som sÄdana.
ââVi köper in komponenter, elektronik och saker som inkluderar halvledare. Vi ser aldrig sjĂ€lva halvledarna, sĂ€ger Magnus Holst, presstalesperson pĂ„ Volvo Cars.
Brist pÄ komponenter med halvledare krÀver ÄtgÀrder i flera led.
ââDet vi gör Ă€r att jobba tillsammans med vĂ„ra leverantörer, för att de ska fĂ„ det material de behöver, sĂ„ att vi sedan kan fĂ„ deras komponenter, förklarar Magnus Holst.