Sveaskogs åtgärder "klart otillräckliga"

Under de kommande fem åren planerar det statliga skogsbolaget Sveaskog ett antal åtgärder för att främja biologisk mångfald och för att minska negativ klimatpåverkan.

– Vi har arbetat fram vår nya strategi sedan i juni förra året, säger Sveaskogs styrelseordförande Eva Färnstrand.

Ändringen kommer efter en period av stark kritik för bland annat bristande miljöhänsyn och skogsbruk i strid mot samebyarnas intressen. I början av året fick den gamla vd:n gå.

– Under hösten ägnades många styrelsemöten åt att fastställa de strategiska målen, men det tog tid och styrelsen fann det i januari nödvändigt att byta VD för att komma vidare, säger Eva Färnstrand.

Hugga ned lika mycket

Den nya strategin innebär dock inte att virkesuttaget förändras, förklarar hon, Sveaskog ska hugga ned lika mycket skog som tidigare. I stället handlar det om åtgärder som att plantera mer lövskog, anlägga våtmarker och att planera skogsbruket mer i samråd med samebyarna.

Totalt kommer åtgärderna att kosta ungefär 50 miljoner kronor per år, vilket gör att utdelningen som Sveaskog levererar in till ägaren staten kommer att minska i samma mån. I fjol blev vinsten 850 miljoner kronor, men summorna varierar beroende på virkespriserna, enligt Eva Färnstrand.

– Det är bra att Sveaskog erkänner vikten av att hantera krisen för biologisk mångfald men åtgärderna är helt klart otillräckliga, säger Per Larsson, skogsexpert på Världsnaturfonden WWF.

En av åtgärderna är att röja och gallra skogsmark i områden med renskötsel för att gynna renens huvudföda - marklevande lavar. Ett hundratal våtmarker ska också restaureras och tio större rinnande vattendrag ska återställas, enligt bolaget.

– De tycks ha lyssnat på den massiva kritik de har fått från miljörörelsen och samerna. Det är ett bra första steg, men det behövs förstås många fler åtgärder, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Enligt Per Larsson kan åtgärderna vid en första anblick se ut som att Sveaskog höjt ambitionen för hur stor andel av den produktiva marken som ska utgöra naturvårdsareal till 30 procent, från tidigare 20 procent.

– Men det är en mycket liten ambitionshöjning och ett annat sätt att räkna - vilket är olyckligt. Till syvende och sist är jag övertygad att de föreslagna åtgärderna inte löser de konflikter som finns runt Sveaskog, säger han.

Vill ha mer naturvård

Exempelvis anser kritikerna att Sveaskog i sin strategi fokuserar för mycket på den brukade skogen.

– Det behövs naturnära metoder i hela skogsinnehavet och det behövs mer naturvårdande skötsel generellt, restaurering av skogar och det är viktigt att inga skyddsvärda skogar avverkas, säger Johanna Sandahl.

Både Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen anser också att Sveaskogs avkastningskrav och ambition att öka produktionen inte är förenligt med de mål som bolaget säger sig ha som syfte med de presenterade åtgärderna.

– Jag har svårt att se hur Sveaskog kan ta mycket mer hänsyn till naturvården och samtidigt leva upp till sitt allt för höga avkastningskrav, säger Johanna Sandahl.

Eva Färnstrand påpekar att strategin genomförs utifrån de lagar och regler som gäller nu – och att statens avkastningskrav på bolaget inte har förändrats.

– Vi levererar enligt de instruktioner vi har från ägaren, men våra kostnader blir nu högre, och då blir vinsten lägre.

Alla har åsikter

Hon tycker inte att det är konstigt om åtgärderna inte ses som tillräckliga och att Sveaskog får kritik.

– Vi får alltid synpunkter från människor, för att skogen påverkar mångas vardag. Vi inbillar oss inte att vi inte kommer att få kritik.

Staten som ägare behöver ta ett större ansvar, anser kritikerna.

– Vi är helt övertygade om att staten som ägare och politiken behöver anpassa de avkastningskrav som finns i dag och peka ut en tydlig riktning för Sveaskog. Där har det inte skett något och då blir företaget mycket begränsat, säger Per Larsson.

Rättat: I en tidigare version av texten hade ett citat tillskrivits fel person.