Siklöjebeståndet har förbättrats och i år har Havs- och vattenmyndigheten (Hav) beslutat om ett infiskningstak, det vill säga den mängd fisk som maximalt får tas upp, på 880 ton för fisket av siklöja. I fjol var taket 700 ton. Begränsningen sätts för att kunna bevara beståndet av ungfisk som kan reproducera sig.
– Grundförutsättningarna för fisket är satta av myndigheten och baseras på årets biologiska rådgivning från SLU, säger Martin Karlsson, utredare på enheten för fiskereglering på Hav.
Förbättrat bestånd
Rekordåren 2014–2016 landade fiskarna mellan 1 450 och 1 550 ton siklöja. Sedan dess har beståndet, enligt SLU:s bedömningar minskat rejält, men alltså förbättrats något det senaste året.
Även om taket är relativt långt från de nivåer som fiskarna i Bottenviken tidigare var vana vid att dra upp ur havet, så är takhöjningen en glädjande nyhet, enligt Teija Aho, styrelseledamot i Sveriges fiskares producentorganisation och vd för Guldhaven Pelagiska i Kalix.
– Så klart är det bättre än i fjol och vi ser att det är ganska mycket fisk i år, säger hon.
Vad som kommer att hända med priset på de exklusiva romkornen är ännu för tidigt att säga, enligt Teija Aho. Däremot finns farhågor för att exempelvis många restauranger, på grund av mindre ruljangs under coronapandemin, sitter på ett lager av förra årets rom vilket kan minska efterfrågan – och priset.
– Årets pris vet vi inte än. Men vi är lite rädda för att det finns kvar en del av förra årets rom på marknaden. Det kommer säkert att påverka priserna, men hur mycket det påverkar är svårt att säga, säger Teija Aho.
Senare fiskestart
Ju längre in i säsongen desto mer rom bär fiskarna och av bättre kvalitet, enligt Teija Aho, men i slutet av oktober vänder det. En svårighet i år blir att reglera fisket för att få ut det bästa av fångsten och att inte för mycket fiskas upp de första dagarna.
– Därför har vi beslutat att senarelägga fiskestarten en vecka, säger Teija Aho.
Det innebär att fisket i år startar den 27 september, i stället för den 20 september som starten brukar ske.
Från och med i år sker trålfisket av siklöja i Bottenviken utan så kallad MSC-märkning för hållbart fiske. En orsak till det är förändringar när det gäller hur beståndet av siklöja beräknas.
– Det påverkar egentligen inte så mycket för Kalix löjrom är en känd produkt med hög status. Vi fiskar lika hållbart som vi alltid har fiskat. Men siklöjan är en fisk som inte passar i MSC:s ramverk. Beståndet varierar så mycket på grund av naturliga orsaker och vi har väldigt svårt att påverka hur beståndet fluktuerar, säger Teija Aho.