När Nordmark och hennes kollegor i de övriga EU-länderna möttes i Luxemburg på måndagen var EU-kommissionens förslag till direktiv för minimilöner uppe till så kallad riktlinjedebatt.
Det var uppenbart att meningarna går isär bland medlemsländerna. Sverige och Danmark hör till de främsta motståndarna, de som absolut inte vill ha minimilöner inskrivna i lag. Löner är något som arbetsmarknadens parter ska göra upp om och inget som politiker ska lagstifta om och göra fack och arbetsgivare till sidofigurer. De båda länderna, samt några till, litar inte på kommissionens försäkringar om att det finns regler som undantar länder som sätter löner i förhandlingar.
På motsatt sida finns en rad andra länder som driver på, som vill se lagstiftade löner.
Driver på
– Det är många länder som vill det här och vi har EU-parlamentet som driver på jättehårt, säger Nordmark när hon ska beskriva motlutet som Sverige stretar i.
Det hjälper inte heller Sveriges sak att den nuvarande ordföranden för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, har gjort minimilöner till en av sina viktigare frågor.
– Men vi har dragit upp våra röda linjer. Vi kan inte acceptera något som drar undan mattan för den svenska modellen på arbetsmarknaden, säger Nordmark.
Regeringen och andra motståndare är livrädda för att det i slutändan ska bli EU-domstolen, precis som i frågan om Laval och svenska kollektivavtal, som får slå fast vilka som ska ha makten över lönerna.
Inte slarva
Eva Nordmark väntar sig inte någon överenskommelse om direktivet i brådrasket, i alla fall inte under det kommande halvåret. Helst ser hon att det tar lång tid.
– Det här är inget man kan slarva igenom.
Nästa vår är Frankrike ordförande i EU:s ministerråd och kan tänkas driva på för en uppgörelse, då Frankrike vill se lagstadgade minimilöner.
Eva Nordmark säger att kritiken, bland annat från LO, om att regeringen har varit för passiv och inte tillräckligt kraftfull i sitt motstånd saknar grund.
– Vi har jobbat stenhårt från dag ett.