Men samtidigt är de rika länderna långt från att uppfylla FN-åtagandet om 0,7 procent av BNI, skriver biståndsorganisationernas paraplyorganisation Concord i ett pressmeddelande.
Totalt gavs 161,2 miljarder dollar i utvecklingsbistånd under förra året. Det är en ökning med 3,5 procent och utgör 0,32 procent av BNI – att jämföra med FN:s mål om att höginkomstländerna ska ge minst 0,7 procent.
Sveriges bistånd uppgick till 1,14 procent av BNI för 2020. Detta innebär att Sverige var världens största biståndsgivare i relativa termer. På andra plats hamnar Norge med 1,11 procent enligt statistiken som tagits fram av OECD:s biståndskommitté DAC.
Endast fyra av EU-medlemsstater – Sverige, Luxemburg, Tyskland och Danmark – ligger på eller över 0,7 procent BNI. Övriga EU-länder ligger liksom tidigare under åtagandet.
Bakom ökningen av EU:s totala bistånd döljer sig också en ökning av bistånd i form av lån från flera stora länder som Frankrike och Tyskland.
"Det är oroväckande om EU ökar andelen bistånd genom lån i stället för att ge mer gåvobistånd. Det riskerar spä på ohållbara skuldbördor i många låg- och medelinkomstländer i stället för att bidra till långsiktigt hållbara lösningar", säger Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, i en kommentar till OECD:s siffror.
De länder som minskat sin biståndsbudget mest i pengar räknat är Australien, Grekland, Portugal och Storbritannien.