Utan att ha gjort en helt fullkomlig sammanstÀllning av fjolÄrets konfliktstatistik Àr Medlingsinstitutets chefsjurist Per Ewaldsson ÀndÄ tÀmligen sÀker.
ââDet blev i princip noll strejkdagar, sĂ€ger han.
Det Àr mycket ovanligt, enligt Ewaldsson, i praktiken sÄ ovanligt att det aldrig hÀnt förr. Detta trots att 2020 var ett stort avtalsÄr med hundratals förhandlingar om nya kollektivavtal. Men situationen Àr nÄgot annorlunda. Pandemin gjorde att avtalsrörelsen kom i gÄng ovanligt sent pÄ Äret och Ànnu inte Àr fÀrdig. Det kan dÀrmed bli en och annan strejk som ramlar in pÄ nya Äret.
Inte klart
ââAlla avtal har inte hunnit tecknats Ă€nnu. Man kan dĂ€rmed inte summera avtalsrörelsen, sĂ€ger Ewaldsson.
Men faktum kvarstÄr. FjolÄret blev ett nÀrmast helt fredligt Är. Fast det kan, ur arbetsgivarnas synvinkel, diskuteras. Det finns fler aspekter att vÀga in för att fÄ ett bra mÄtt pÄ hur konfliktfri arbetsmarknaden Àr. Facken la flera varsel om stridsÄtgÀrder och Medlingsinstitutet hade Ätta, nio medlingsÀrenden under hösten. Inget av varslen löstes ut, men ocksÄ ett hot om strejk har ett stort vÀrde för facken och kan rÀcka för att fÄ genomslag för kraven, brukar arbetsgivarna resonera.
Bland annat har Kommunal nyligen lagt ett omfattande konfliktvarsel, riktat mot de privata vÄrdgivarna. Men ska man tro historiken talar inte sÀrskilt mycket för att det blir allvar av det.
Lönen mindre konfliktfylld
Det var inte bara i fjol som konflikterna nÀrmast uteblev. StridsÄtgÀrderna har trendmÀssigt blivit allt fÀrre, nÄgot som i mÄngt och mycket hÀnger ihop med Industriavtalet (tecknat 1997) som styrt lönebildningen pÄ svensk arbetsmarknad de senaste drygt 20 Ären. NÀr det sÄ kallade mÀrket Àr satt har resten av arbetsmarknaden nÀrmast slaviskt följt industrinormeringen. Det har med andra ord inte funnits sÀrskilt mycket att strejka för, inte lönemÀssigt i alla fall.
Svenskar minst stridbara
Men, det har förstĂ„s funnits undantag. Senaste stora strejken var 2008 dĂ„ sjuksköterskorna via VĂ„rdförbundet var ute i strejk för högre löner. Ăver 100 000 arbetsdagar försvann det Ă„ret. 2003 tog Kommunal fighten för högre löner och runt 600 000 arbetsdagar strejkades bort. Bland andra större strejkĂ„r finns bankstrejken 1990. Men inget slĂ„r den omfattande storstrejken och arbetsgivarnas lockout vĂ„ren 1980 med nĂ€rmare 4,5 miljoner konfliktdagar.
Strejkhistoriken visar Ă€ven att Sverige blivit allt fredligare jĂ€mfört med andra lĂ€nder. Under de senaste 10â15 Ă„ren har vĂ„ra nordiska grannar haft betydligt fler strejkdagar i snitt Ă€n Sverige. I Sverige var antalet förlorade arbetsdagar pĂ„ grund av konflikt 17 671 per Ă„r i genomsnitt under Ă„ren 2007 till 2018. I Finland var motsvarande siffra 90 177 medan danskarna Ă€r de mest stridbara i Norden med 253 300 förlorade dagar per Ă„r i snitt, enligt Medlingsinstitutets sammanstĂ€llning.