Det senaste året, mitt i pandemin, har villapriserna stigit med runt 20 procent, bostadsrätter med över tio procent. Många ekonomer varnar för att det inte är hållbart, det kan komma en rekyl och med den betydande risker för högt belånande svenskar. Dessutom stänger det ute mindre köpstarka hushåll som aldrig får en chans att komma in på en allt dyrare bostadsmarknad.
Stefan Ingves själv tillhör kritikerna till utvecklingen.
Eldar dubbelt
– Vi är oroliga för bostadsmarknaden, och har varit så under lång tid, säger han på en pressträff där han just meddelat att det blir fortsatt extremt billigt att låna pengar i minst tre år till enligt bankens egna bedömning av räntan. Ovanpå det köper centralbanken bostadsobligationer för mångmiljardbelopp, allt för att pressa ner räntan ytterligare och göra det billigare att låna.
Men hans eget ansvar då? Jodå, Riksbankens har ett ansvar, men ytterst är det politikerna som har det största ansvaret, enligt Ingves. För Riksbanken har andra övergripande mål, inte att agera bostadspolis – att få upp inflationen till två procent.
Centralbanker gasar
Om inte Riksbanken håller räntan på noll kommer kronan att stärkas, vilket pressar inflationen än mer, samtidigt som arbetslösheten blir högre, enligt Ingves. Dessutom kan inte Riksbanken köra sitt eget race när resten av världens centralbanker gasar på samma vis.
– Det måste vi anpassa oss till, säger Ingves.
Ingves sitter alltså på det mäktigaste vapnet, men signalerar samtidigt sin maktlöshet för bostadsprisernas utveckling.
Det politikerna kan göra är att se över utbudet, efterfrågan och omsättningen av bostäder, enligt Ingves, det vill säga bygga mer, bromsa med bland annat amorteringskrav och ändra skatterna.