Det Àr den största nedgÄngen sedan landet började rapportera tillvÀxtsiffror.
ââDet Ă€r ett oerhört kraftigt fall för ett land som Indien. Att ekonomin krymper Ă€r ovanligt och att det Ă€r med dessa siffror Ă€r anmĂ€rkningsvĂ€rt, sĂ€ger Per Hammarlund, chefsstrateg för tillvĂ€xtmarknader pĂ„ SEB.
Indiens historiska BNP-nedgÄng pÄ 23,9 procent, jÀmfört med samma kvartal 2019, Àr den största av nÄgon av vÀrldens ledande ekonomier. Det kan jÀmföras med USA vars ekonomi krympte med 9,5 procent och Japans ekonomi som gick ner 7,6 procent under samma period. Indien ser nu sin antagligen första recession pÄ 40 Är samtidigt som coronasmittan Àr pÄ uppÄtgÄende.
Redan innan covid-19 slog till hade Indiens ekonomi börjat bromsa in och nÀr pandemin var ett faktum stod regeringen handfallen.
ââDe var inte sĂ€kra pĂ„ vad de skulle göra och för att visa handlingskraft sĂ„ införde de nĂ„gra av de mest restriktiva nedstĂ€ngningar i vĂ€rlden, sĂ€ger Per Hammarlund.
Uppskattningsvis 121,5 miljoner jobb försvann under april, som var den första mÄnaden med nedstÀngningar, enligt tankesmedjan Centre for Monitoring Indian Economy (CMIE). Migrantarbetare inom bland annat byggsektorn och industrin förlorade sina jobb och flyttade tillbaka till sina byar pÄ landsbygden.
Den nationella nedstÀngningen luckrades upp under juni för att i stÀllet övergÄ till mer regionala restriktioner och nedstÀngningar.
FörÀndrad arbetsmarknad
Under sommaren har mĂ„nga av de som förlorade sina jobb Ă„tergĂ„tt till arbete â men pĂ„ ett annat sĂ€tt Ă€n tidigare. PĂ„ grund av bland annat de reserestriktioner som fortfarande rĂ„der har migrantarbetare haft det svĂ„rt att ta sig tillbaka till sina tidigare arbeten i stĂ€derna. Det har Ă€ven funnits en rĂ€dsla att flytta tillbaka till ett osĂ€kert arbete i och med den pĂ„gĂ„ende pandemin. Det har lett till att fler sökt sig till jordbrukssektorn pĂ„ landsbygden.
ââJordbrukssektorn har faktiskt vuxit. Den har fĂ„tt ett lyft av att folk har flyttat till landsbygden, sĂ€ger Per Hammarlund.
De jobb som mÄnga sökt sig till efter nedstÀngningarna Àr ofta sÀmre avlönade Àn de inom bygg- och tillverkningsindustrin.
ââDe tjĂ€nar pengar inom jordbrukssektorn, fast mindre Ă€n om de skulle jobba inom tillverkningssektorn. Det gör att man kommer att se en mer utdragen effekt, sĂ€ger han.
à terhÀmtningen i Indien kan dÀrmed bli betydligt mer utdragen Àn den snabba ÄterhÀmtning man ser i andra lÀnder, resonerar han.
Samtidigt har smittspridningen ökat i takt med att samhĂ€llet öppnats upp. Indien Ă€r nu ett av de vĂ€rst drabbade lĂ€nderna och Ă€r det land som för nĂ€rvarande har de högsta dygnssiffrorna av nya konstaterade fall. Det har bland annat lett till flera regionala nedstĂ€ngningar â i delstaten Tamil Nadu har den till exempel förlĂ€ngts till den 30 september.
Hammarlund tror dock inte att nÄgon ny nationell nedstÀngning Àr att vÀnta.
ââJag tror att tröskeln för att införa nya hĂ„rda restriktioner kommer att vara vĂ€ldigt hög. Kritiken och missnöjet börjar bli sĂ„ pass stort och slaget mot ekonomin sĂ„ pass kraftigt att det kommer vara svĂ„rt att införa. Man kommer nog fokusera pĂ„ lokala nedstĂ€ngningar i stĂ€llet, sĂ€ger Hammarlund.
FÄ ekonomiska stöd
Regeringen har kritiserats för att inte vara villig att stödja ekonomin mer Àn de gjort. Argumentet har varit att det inte varit lönt med stöd eftersom ekonomin varit pÄ paus. Det Àr ett agerande som Hammarlund anser kan slÄ ytterligare mot den ekonomiska ÄterhÀmtningen.
ââDet riskerar att slĂ„ ut industrier och företag. DĂ„ riskerar det att ta Ă€nnu lĂ€ngre tid för ekonomin att Ă„terhĂ€mta sig, sĂ€ger han och pekar Ă€ven pĂ„ problemen det göder inom banksektorn som redan innan corona hade problem. Och nĂ€r stöden till företagen Ă€r relativt smĂ„ riskerar det att leda till att företag inte kan betala sina lĂ„n.
ââNĂ€r ekonomin kommer att börja rulla igen sĂ„ kommer bankerna att ha mindre pengar och dĂ„ kommer de inte ha möjlighet att lĂ„na ut sĂ„ mycket. Det kommer att ytterligare sakta ner Ă„terhĂ€mtningen, sĂ€ger Per Hammarlund.