Siffrorna är dystra i EU-kommissionens sommarprognos – till och med värre än i vårprognosen från början av maj. Då siades om en ekonomisk nedgång på 7,4 procent i hela EU i år och 7,7 procent i euroländerna. Nu tros det i stället landa på 8,3 procent i hela EU och 8,7 procent i eurozonen.
– Vägen till återhämtning är fortfarande kantad av osäkerhet. Pandemin har slagit hårdare än väntat mot den europeiska ekonomin, konstaterar EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni på en presskonferens i Bryssel.
Värst räknar EU-kommissionen med att ekonomin drabbas i de hårt coronadrabbade Italien och Spanien, med minussiffror för 2020 på 11,2 respektive 10,9 procent. Tätt efter följer Kroatien och Frankrike på 10,8 och 10,6 procent.
Upp och ner
Sverige tillhör de länder som drabbas minst, med en tillbakagång på "bara" 5,3 procent. Det är tredje bäst i EU efter Polen (-4,6 procent) och Danmark (-5,2).
Eventuell svensk glädje över det grumlas dock snabbt av att prognosen för 2021 tyder på att Sverige då hamnar näst sist i tillväxtligan, när EU-ländernas ekonomier – förhoppningsvis – börjar återhämta sig. För 2021 tros bara Finland visa upp en sämre uppgång, med 2,8 procent mot 3,1 i Sverige och 5,8 i hela EU.
"Även om de mindre restriktiva åtgärderna bidrog till att dämpa den omedelbara effekten på ekonomin, särskilt inom inrikesorienterade branscher, har exportindustrierna erfarit en stark tillbakagång då gränsöverskridande värdekedjor brutits. Det kraftiga ekonomiska fallet för Sveriges huvudsakliga handelspartner väntas innebära en stor minskning av exporten", heter det bland annat i sommarprognosen.
Coronastöd
Ekonomikommissionär Gentiloni flaggar för att fallet kan innebära att EU behåller sina tillfälliga lättnader ett tag till för de annars strikta budgetreglerna vad gäller underskott och skulder.
Samtidigt ser han också de dystra siffrorna som ett än starkare argument för att EU-länderna nu behöver ena sig om det kraftiga coronastöd – döpt till Nästa generations EU – och den höjda långtidsbudget som kommissionen har föreslagit.
Framför allt vill han undvika att redan stora ekonomiska skillnader mellan medlemsländerna blir ännu större på grund av coronakrisen.
– Vi ser ökade skillnader. Även om vi alla drabbats av en gemensam chock så har den slagit olika mot olika medlemsländer. Därför har vi föreslagit Nästa generations EU och det argumentet är nu starkare än någonsin, säger Gentiloni i Bryssel.