Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

VÄgspel om minimilöner fortsÀtter i EU

Trots förslag om undantag Àr det inte sÀkert att den svenska modellen för lönebildning gÄr hel ur de EU-förhandlingar som vÀntar. Ska fack och arbetsgivare ha den fortsatta makten över lönerna eller blir det EU-domstolen?

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Arkivbild.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Arkivbild.

Foto: Wiktor Nummelin/TT

Ekonomi2021-12-15 18:16

– Det Ă€r skört, minsta lilla förĂ€ndring riskerar att göra sĂ„ att det tippar över, sĂ€ger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) till TT.

SÄ beskriver hon lÀget inför förhandlingarna mellan EU-lÀndernas företrÀdare ministerrÄdet, EU-kommissionen och EU-parlamentet om direktivförslaget om minimilöner i EU.

Sverige svÀngde

I förra veckan enades EU-lÀnderna om sitt mandat, ett mandat som till slut ocksÄ accepterades av den svenska regeringen. Det skedde sedan regeringen svÀngt och sagt ja till att förhandla vidare trots att den tidigare motsatt sig tanken pÄ att lagstifta om löner pÄ EU-nivÄ. SkÀlet var skrivningar om undantag för lÀnder som Sverige dÀr löner sÀtts genom förhandlingar mellan fack och arbetsgivare och inte genom att politiker stiftar lagar om lönenivÄer.

PÄ onsdagen var Eva Nordmark, LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson och Svenskt NÀringslivs vice vd Mattias Dahl i Paris för ett möte med den franska arbetsmarknadsministern Elisabeth Borne. Frankrike Àr ordförande i ministerrÄdet första halvÄret 2022 och det Àr Borne som ska företrÀda EU-lÀnderna i förhandlingarna om minimilönerna.

SvÄrt förhandla

Nordmark och hennes följeslagare var i Paris för att Äter förklara att det inte finns sÄ mycket att förhandla om med parlamentet, om den svenska modellen ska överleva.

– Utrymmet för förhandlingar Ă€r extremt begrĂ€nsat. Texten som finns nu Ă€r balanserad men hĂ€nger pĂ„ en skör trĂ„d, sĂ€ger Eva Nordmark som försökte beskriva för Borne var de svenska röda linjerna gĂ„r.

Parlamentets förhandlare har ett mandat som gÄr alldeles för lÄngt och Ät fel hÄll för den svenska regeringen, LO och Svenskt NÀringsliv. Vinner parlamentets linje vore det som att hÀlla en hink cyanid över den svenska modellen för lönebildning, enligt Torbjörn Johansson. Resultatet skulle kunna bli att det i slutÀnden blir domstolar som fÄr sÀtta löner, inte fack och arbetsgivare.

– Det Ă€r ett vĂ€ldigt svĂ„rt lĂ€ge. Mycket kommer att bero pĂ„ hur andra lĂ€nders ministrar stĂ„r upp för den svenska linjen, sĂ€ger Johansson.

Mattias Dahl sÀger att den franska arbetsmarknadsministern och flera med henne talar vÀl om den skandinaviska modellen för löner men inte sÀllan sedan gör saker pÄ EU-nivÄ som Àventyrar den. Svenska regeringar mÄste bli bÀttre pÄ att sÀga emot i EU, anser Dahl, inte minst sedan bundsförvanten Storbritannien har lÀmnat unionen.

SĂ€ga emot

– Det behövs en generell svensk uppryckning mot EU. Vi kommer att behöva vara mer obekvĂ€ma, sĂ€ger Dahl.

Eva Nordmark sÀger att Frankrike kommer att förhandla i högt tempo om minimilönerna, med start direkt efter nyÄr. Siktet Àr instÀllt pÄ att vara i mÄl före det franska presidentvalet i vÄr, ett val dÀr den sittande presidenten Emmanuel Macron vill lyfta fram EU-reglerna om minimilöner som en fransk framgÄng.

– Det kommer att bli Ă„ka av, vi mĂ„ste Ă€gna mycket tid och kraft Ă„t att ligga tĂ€tt intill fransmĂ€nnen för att se till att det inte blir nĂ„gra tokigheter eller kantrar Ă„t fel hĂ„ll, sĂ€ger Eva Nordmark.

Fakta: Minimilöner

EU-kommissionen lade i oktober 2020 fram ett direktivförslag kring minimilöner i EU, med tvÄ huvudpunkter.

Det ena Àr sjÀlva minimilönerna. LÀnder som har system dÀr löner sÀtts genom lag manas att ha tydliga kriterier för hur lönerna rÀknas fram och uppdateras. NÄgon siffra eller nivÄ föreslÄs dock inte centralt frÄn EU-kommissionen.

Det andra handlar om ökat stöd för systemet med lönesÀttning via kollektivförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. EU-kommissionen vill sÀtta ett icke-bindande mÄl att 70 procent av arbetskraften framöver ska tÀckas av kollektivförhandlingar.

Redan i förslagets första paragraf betonas att det inte handlar om att tvinga pÄ lÀnder ett system med lagstiftade minimilöner. Sverige och en rad andra lÀnder befarar dock att EU:s domstol i slutÀndan kommer att fastslÄ att reglerna mÄste följas av alla.

Förslaget behandlas nu parallellt av EU-parlamentet och medlemslÀnderna i ministerrÄdet. BÄda har pÄ varsitt hÄll enat sig om sin linje varpÄ slutliga kompromissförhandlingar ska inledas mellan kommissionen, parlamentet och ministerrÄdet i januari.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!