Utredningen föreslår att Statistiska centralbyrån (SCB) ges i uppgift att konstruera och förvalta det nya registret. Finansiella institut som banker och fondbolag åläggs viss rapporteringsskyldighet till SCB, skriver Roine Vestman, nationalekonom och expert i utredningen, på Dagens Nyheters debattsida.
Åtkomsten till anonymiserade uppgifter i registret föreslås vara kraftigt begränsad. Det ska främst användas för analys av den ekonomiska politiken vid Riksbanken och Finansinspektionen samt av forskare.
"Registret kommer inte ha en sådan precision att det kan användas för beskattning, och enligt utredningens förslag ska detta inte heller vara tillåtet", skriver Vestman.
Registret skulle hjälpa att svara på ekonomisk-politiska frågor som till exempel hushållens sårbarhet i takt med att skuldsättningen ökar samt deras påverkan på det finansiella systemet.
Även granskning av amorteringskravets konsekvenser och utformningen av ett träffsäkert stöd till hushållen för höjda elpriser hade tjänat på ett sådant register, argumenterar Vestman.