Svenska kraftnät vill inte lova mer elstöd

– Det är så osäkert och så mycket som påverkar, så ser inte vi att det vore ansvarsfullt att föreslå åtgärder som vi inte vet om vi har täckning för, säger Malin Stridh, chef för avdelningen elmarknad på Svenska kraftnät, till TT.

– Vi behöver först se vad inflödet blir för att sedan se vilka åtgärder vi kan föreslå 2023, tillägger hon.

Myndigheten lämnar nu in kompletteringar till det förslag och ansökan som lämnades till Energimarknadsinspektionen och regeringen den 27 oktober.

Ansökan handlade om att återbetala drygt 55 miljarder kronor från högen av flaskhalsavgifter som flutit in under 2022, till elkunder i södra och mellersta Sverige. Den behandlas av Energimarknadsinspektionen och ett beslut väntas inom kort.

Det är tänkt att omkring fem miljoner elkunder – hushåll, företag, föreningar, organisationer och kommuner – ska få en utbetalning i början av 2023. Det ska vara en kompensation för höga elpriser för perioden oktober 2021 till och med september i år.

Inget högkostnadsskydd

Men det är inte det högkostnadsskydd mot höga elpriser som regeringspartierna och Sverigedemokraterna lovade skulle vara på plats den 1 november, inför vintern, och kapar inga toppar.

I uppdraget, som gavs av den förra regeringen, ingick också att föreslå vad de flaskhalsavgifter som kommer in under 2023 ska användas till. Om de också ska återbetalas, till exempel. Men Svenska kraftnät föreslår inget sådant, inte nu i alla fall.

– Om vi skulle få ett stort inflöde av kapacitetsavgifter så ligger det inte i vårt intresse att agera bank. Då kommer vi att ta fram åtgärder för att återföra pengar. Och om vi inte får ett stort inflöde är det sannolikt så att det är låga elpriser och då är ju inte behovet lika stort för hushåll och företag av stöd, säger Malin Stridh.

Tveksamt lova

Hon understryker att Svenska kraftnät hela tiden har varit tveksamt till att lova något för nästa år. Dels för att osäkerheten om avgifter och priser är stor, dels för att det är viktigt att hushåll och företag har incitament för att hålla igen på förbrukningen.

– Utifrån det perspektivet är det tveksamt hur tydlig man bör vara kring ett eventuellt stöd framöver, framhåller Malin Stridh.

I rapporten som lämnas till regeringen redogör Svenska kraftnät för hur man vill använda drygt 8 miljarder kronor från flaskhalsavgifterna som inte går åt till det föreslagna elstödet.

En del ska användas till att köpa upp det som kallas förbrukningsflexibilitet. Det kan handla om att en stor industri går med på att dra ner sin förbrukning när efterfrågan är som högst. Det kan bidra till lägre elpriser. Svenska kraftnät undersöker också incitament för energieffektivisering hos hushållen, till exempel.

För att beskriva osäkerheten vad gäller inflödet av flaskhalsavgifter nämner Malin Stridh att 15 miljarder kronor kom in i augusti, när elpriserna nådde extra höga nivåer. Men i oktober, med betydligt lägre elpriser var inflödet bara en femtedel av det: 3 miljarder.

TT har sökt energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), som via sin pressekreterare meddelat att regeringen inte har något att tillägga.