Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Så ska du tänka kring elavtal

Omkring 650 000 hushåll har numer gått över till timpris i sina elavtal. Vad som dock är smartast – fast, rörligt eller just timpris – är inte helt självklart.

Vindkraftverk och högspänningsledningar mellan Barsebäck och Malmö. Arkivbild.

Vindkraftverk och högspänningsledningar mellan Barsebäck och Malmö. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson / TT

Ekonomi2024-12-14 09:30

De kraftigt stigande elpriserna i veckan har säkert fått en och annan att fundera på att ändra elprisavtal.

Merparten av landets hushåll, omkring 57 procent, har så kallat rörligt avtal, det vill säga månadspris, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det priset sätts utifrån genomsnittligt månadspris och påverkas inte särskilt mycket av enskilda toppar.

En av tio lutar sig samtidigt mot bundet pris medan allt fler, 13 procent av alla hushåll, cirka 650 000, i stället väljer så kallat timpris enligt SCB:s mätningar. Ytterligare åtta procent har ett så kallat anvisat avtal, sånt man får hos elbolaget om man inte självmant gör ett aktivt val.

Timpriset gör att du som konsument kan undvika att förbruka el i samband med dygnets pristoppar. Med andra ord, elbilen laddas en specifik tid och diskmaskinen körs bara under natten.

Olika alternativ

Många elaktörer väljer också att marknadsföra det här alternativet i samband med just pristoppar. Thomas Björkström, vd för Konsumenternas energimarknadsbyrå, påpekar dock att man måste gå till sig själv och egna situationen när det gäller vilket alternativ som är allra bäst:

– Det passar kunder som har en sådan förbrukning eller kan anpassa förbrukningen att den "träffar" de timmar när förbrukningen är som lägst, då kan man spara pengar jämfört med ett rörligt avtal, säger han till TT.

Thomas Björkström påpekar att Konsumenternas energimarknadsbyrå inte gör någon skillnad i sin vägledning till konsumenter som hör av sig oavsett om elpriserna är höga och låga. Varje hushåll måste också se till sin situation, säger han:

– Man ska gå tillbaka till sin egna hushållsekonomi och de egna marginalerna. Hur hushållet förbrukar elen och om man har möjlighet att justera sitt användningsmönster på något sätt.

– När man har den bilden klar så får man titta på den avtalstyp som passar en bäst egentligen.

Kan bli dyrare

Thomas Björkström säger att ett fast avtal under senare tid oftast har varit dyrare än ett rörligt avtal.

– Men fördelen med detta är att då vet man vad man får betala per månad. Det är många hushåll som uppskattar detta.

Ett rörligt avtal är i sin tur något för den som vill dra nytta av eventuella prisnedgångar.

– Då måste man vara medveten om att det kan som nu sticka upp i pris vid enskilda perioder. Vårt råd är att man bör räkna, vad händer med min hushållsekonomi om det rörliga avtalet går upp en krona per kilowattimme i december och ha det klart hur många fler tusenlappar som det blir.

Fakta: Avtalstyper

Så stor andel väljer de olika elavtalen:

Rörligt avtal: 57,2 procent

Timprisavtal, 13,4 procent

Bundet avtal, 1-3 år, 10,8 procent

Anvisat avtal, 8,2 procent

Övriga avtalsformer, 10,4 procent

Källa: SCB

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!