2022 präglades av produktionsstörningar och höga energipriser, och en halvdan konjunktur. Men det vände lite oväntat i november–december, enligt vd Jan Moström.
– Vi har haft en klart bättre efterfrågan än vad marknaden hade trott, säger han i samband med att LKAB lade fram siffrorna för 2022.
Konjunkturen är "hygglig", som han beskriver det, med stigande stålpriser och en hyfsat god, mer normal, efterfrågan från Kina.
Lägre utdelning
Rörelsevinsten landade på 2,7 miljarder kronor för fjärde kvartalet, jämfört med 2,8 miljarder kronor fjärde kvartalet 2021, och stigande intäkter.
LKAB delar ut 7,5 miljarder kronor till staten, vilket är 50 procent av förra årets resultat. Under fjolåret uppgick aktieutdelningen till 12,4 miljarder kronor.
Framåt är utmaningarna desto större. För att klara av omställningen mot fossilfri ståltillverkningen behöver bara LKAB omkring 70 TWh fram till 2050, vilket motsvarar ungefär hälften av dagens samlade elförbrukning i hela Sverige.
– Det förutsätter en omfattande utbyggnad av elproduktionen, till konkurrenskraftiga priser, säger Moström.
All elproduktion behövs
Med nuvarande takt kommer det inte att räcka till. Det går exempelvis allt trögare med vindkraftutbyggnaden.
Att bygga i egen regi står inte på önskelistan.
– Nej, det kan jag väl inte säga, det är inte vårt kärnområde.
Och vindkraften kommer förmodligen inte att räcka till, så det behövs även kärnkraft också längst i norr, enligt Jan Moström.
– Jag kan tänka mig att vi kommer att behöva alla produktionsslag för att ersätta de enorma mängder av kol, olja och gas som vi använder i dag, säger Jan Moström.
Närmast tillhands ligger mindre kärnkraftsenheter, så kallade SMR.