Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Konkurrensverket vill syna matgrossister

Konkurrensverket granskar nu den svenska livsmedelsmarknaden. Mellan enskilda butiker Àr konkurrensen "ganska hÄrd", enligt generaldirektören Rikard Jermsten. Men grossisterna, de som levererar till butikerna, mÄste granskas nÀrmare.

Rikard Jermsten, generaldirektör för Konkurrensverket.

Rikard Jermsten, generaldirektör för Konkurrensverket.

Foto: Caisa Rasmussen/TT

Ekonomi2023-03-16 11:10

– Grossistledet Ă€r högt koncentrerat och vi vill ta reda pĂ„ vad det fĂ„r för konsekvenser, sĂ€ger Jermsten efter ett möte med riksdagens nĂ€ringsutskott.

Bakgrunden till mötet var de snabbt ökande matpriserna, den senaste siffran frÄn SCB visar pÄ en prisökning med 21 procent under det senaste Äret. Det placerar Sverige högre upp Àn flera grannlÀnder, men Sverige ligger inte högst i Europa. Det Àr en klen tröst för konsumenterna dock.

Tre dominerar

PÄ den svenska oligopolmarknaden för livsmedel finns tre dominerande aktörer. ICA, Axfood och Coop, dÀr ICA Àr klart störst.

– Som konsumenter kan vi ju gĂ„ till olika butiker men det Ă€r ju bara tre leverantörer, sĂ„ det spelar inte sĂ„ stor roll, sĂ€ger Elisabeth Thand Ringqvist (C), vice ordförande i utskottet som tog initiativ att bjuda in Konkurrensverket för att diskutera prisökningarna och vad de beror pĂ„.

Hon sÀger att hon inte har nÄgon riktigt klar bild av vad som Àr grunden. FöretrÀdare för dagligvarubranschen, som utskottet mötte före Konkurrensverket, gav utskottet bilden av att det Àr lÀget i omvÀrlden som fÄr priserna att raka i höjden.

Är det omvĂ€rlden?

PÄ frÄgan om Àven hon ser omvÀrldslÀget som förklaringen svarar hon:

– Det Ă€r det jag inte vet eftersom Konkurrensverket inte kan ge en tillrĂ€ckligt tydlig bild av hur det ser ut , i grossistledet eller ute hos handlarna.

Enligt Rikard Jermsten Àr konkurrensen mellan enskilda matbutiker ganska hÄrd och fungerar ganska bra. Och konsumenterna har börjat leta mer lÄgpriser Àn tidigare. Man bör vara illojal mot sin vanliga matbutik.

– Konsumentmakt Ă€r det som erfarenhetsmĂ€ssigt Ă€r en av de absolut viktigaste faktorerna. Man bör vara aktiv och vĂ€lja bort varor som har blivit onödigt dyra, vĂ€lja alternativ och bedöma vad som Ă€r viktigast att köpa, sĂ€ger Jermsten.

Är bedrövligt

Men i prisrusningen kÀnns det, Àven för honom, ibland hopplöst bedrövligt,

– Jag har sjĂ€lv svĂ„rt att hĂ„lla ordning pĂ„ vad som Ă€r normalt pris pĂ„ en produkt men jag försöker hitta alternativ till det jag brukar köpa och vara aktiv för att sĂ€kerstĂ€lla att jag inte betalar för mycket.

Livsmedelsbranschen förutspÄr att fler prishöjningar Àr att vÀnta och enligt Konkurrensverket Àr matpristoppen inte nÄdd.

– Det finns kostnader som inte slagit igenom i alla led Ă€n, bedömer Rikard Jermsten.

NÀringsutskottets ordförande, Tobias Andersson (SD), sÀger att det finns rimliga frÄgor att stÀlla till branschen om varför priserna rusar.

– Inte minst givet att andra lĂ€nder har högre elpriser och dĂ€r har matpriserna inte ökat lika mycket, sĂ€ger Andersson.

Men politikens frÀmsta möjlighet att pÄverka priserna handlar om att minska kostnaderna för dem som producerar mat.

– Det kan vara elkostnader eller reduktionsplikten, sĂ€ger Andersson.

RÀttad: I tidigare version fick Konkurrensverkets generaldirektör fel titel.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!