Redan år 2012 lade EU-kommissionen fram sitt förslag om att båda könen ska vara representerade med minst 40 procent av ledamöterna i storbolagens styrelser. Fast sedan tog det stopp i stor oenighet bland medlemsländerna – ända fram till att Tyskland i fjol fick en regering utan kristdemokratiskt konservativa CDU.
När Tyskland sade ja försvann den tidigare blockeringen, vilket gjorde att EU:s ministerråd och EU-parlamentet i somras hittade fram till en uppgörelse som nu slutligen bekräftats av både medlemsländerna och parlamentet.
Tanken är att till juli 2026 se till att 40 procent av styrelseledamöterna i börsnoterade företag är kvinnor, eller av det kön som är underrepresenterat. Bolag med färre än 250 anställda ska inte omfattas.
De nya reglerna innebär att EU-länderna ska införa effektiva sanktioner för företag som inte når målen. Länderna får dock avgöra själva vilka påföljder som ska gälla – exempelvis böter. Vissa undantag ges dessutom för länder som redan närmar sig målen eller redan infört effektiv lagstiftning.
Sverige har länge sagt nej till förslaget. Den dåvarande S-regeringen ville visserligen säga ja i våras, med hänvisning till de undantag som getts, men fick ge sig för en majoritet i riksdagen. I stället hamnade Sverige på motståndarsidan tillsammans med Polen, Ungern och Slovakien.
– Riktigt, riktigt pinsamt, tycker EU-parlamentsledamoten Carina Ohlsson (S) som i stället gläds över tisdagens slutliga ja i Strasbourg.
– Skam den som ger sig får man säga när man håller på med jämställdhetsfrågor. Man får hålla i och hålla ut, säger Ohlsson på en svensk pressträff.