ââDen goda nyheten Ă€r att inflationen har toppat. Den dĂ„liga nyheten Ă€r att priserna fortsĂ€tter att stiga frĂ„n redan höga nivĂ„er, sĂ€ger Andreas Wallström, prognoschef pĂ„ Swedbank.
Men det finns olika sÀtt att mÀta inflation. Det rena inflationsmÄttet (KPI), inklusive alla fördyringar som hushÄllen möter, Àven rÀntor, har inte vÀnt riktigt Ànnu.
ââDen stiger till lite över tolv procent i december, och dessvĂ€rre Ă€r det inte toppen, den kommer att stiga ett par mĂ„nader till och nĂ„ en topp pĂ„ 12,6 procent i februari, spĂ„r Andreas Wallström.
"NĂ€rmar oss en punkt"
Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker pÄ Nordea, Àr inne pÄ ungefÀr samma spÄr. Matpriserna har vÀgt tungt i hushÄllens plÄnböcker senaste Äret, med en Ärlig prisökningstakt pÄ runt 18 procent. Det kan i bÀsta fall vara slut med det nu. Matprisinflationen bedöms lugna ner sig som en effekt av fallande vÀrldsmarknadspriser pÄ spannmÄl och att transportkostnaderna slutar att öka.
ââVi nĂ€rmar oss en punkt dĂ€r matpriserna inte ökar mĂ„nad för mĂ„nad, sĂ€ger Torbjörn Isaksson.
à andra sidan Àr den svaga kronan ett orosmoln, mycket livsmedel som importeras blir dÀrmed dyrare.
Kraftig nedgÄng
EkonomkÄren tror, i likhet med Riksbanken, att inflationen faller markant under 2023. Andreas Wallström pÄ Swedbank sticker ut hakan och tror till och med pÄ lÀgre inflation Àn Riksbankens inflationsmÄl nÀsta Är (2024), det vill sÀga lÀgre Àn tvÄ procent.
Men nÄgra direkta prissÀnkningar Àr knappast att vÀnta (bara att de inte stiger i pris lika mycket som förut), kanske dock pÄ enskilda produkter och under en viss tid.
ââTillfĂ€lligt kan klĂ€dpriserna sjunka, det vĂ€ntas mycket reor eftersom mĂ„nga sitter pĂ„ stora lager, sĂ€ger Wallström.
Ăven energipriserna kan tĂ€nkas falla, Ă€ven om osĂ€kerheten dĂ€r Ă€r stor. Just elen Ă€r avgörande för var inflationen tar vĂ€gen. Dels slĂ„r de direkt pĂ„ hushĂ„llens rĂ€kningar, dels indirekt genom att företag drabbas av högre kostnader, som de tar ut av konsumenterna.
RÀntehöjning vÀntas
Riksbanken anvÀnder sig av ett mÄtt (KPIF) som rÀknar bort rÀnteeffekter. DÀr vÀntas prisökningstakten vÀnda ned frÄn en topp i december pÄ cirka 9,5 procent.
ââMed lite tur har vi toppen bakom oss, sĂ€ger Torbjörn Isaksson, men betonar att osĂ€kerheten om prisutvecklingen Ă€r ovanligt stor.
Trots att inflationen kan ha nÄtt toppen enligt Riksbankens sÀtt att mÀta, rÀknar de flesta bedömare med att det ÀndÄ blir Ànnu en rÀntehöjning med 0,50 procentenheter i februari, utifrÄn Riksbanksledningens sÀtt att resonera.
HÀr spelar andra centralbankers agerande stor roll. Europeiska centralbanken vÀntas gÄ hyfsat tufft fram. Det pressar svenska Riksbanken att hÀnga pÄ, annars försvagas kronan vilket riskerar trycka upp inflationen nÀr importen blir dyrare.