En värdepappersaffär värd 430 miljoner kronor gjordes av pensionsförvaltaren Allra (tidigare Svensk fondförvaltning) genom ett tredje bolag, Oak capital. I affären fick Oak capital en "provision" på 170 miljoner kronor av Allra. Sedan köpte Oak capital drygt 100 miljoner kronor i övervärderade aktier från Allras vd och vice vd, och de inblandade männen fick alla sin del av kakan.
Hovrätten bedömer att affären inte borde ha skett från början. Det finns stödbevisning i form av undanhållna avtal och överenskommelser mellan Allra och Oak Capital som visar att affären var planerad – av och avhängig av – transaktionsplanen.
Tingsrättens bevisvärdering
När tingsrätten friade männen på samtliga åtalspunkter bedömde de inte huruvida affären borde ha skett, utan om arvoden och aktieköp var skäligt prissatta. Tingsrätten lade vikt vid ett av försvarets vittnen som sa att affärer likt den Allra gjorde var marknadsmässiga och rent av vanliga.
Hovrätten lade dock inte vikt vid prissättningen utan bedömde i stället om affären borde ha skett från början.
– Hovrätten har gjorde en annan bedömning av bevisningen. Vi ser att det finns ett samband mellan de så kallade warrantaffärena (värdepapperna) och en aktieöverlåtelse till vd och vice vd i Svensk fondservice, att affärerna var beroende av varandra, säger Christer Lundh, hovrättsråd.
– Det innebär att syftet med warrantaffären inte var legitimt och att någon ersättning till Oak Capital aldrig skulle ha betalats ut av fonderna.
Chans till återbetalning
Åklagaren i målet, Thomas Hertz, säger att han och hans kollegor hade svårt att tolka den dom som kom från tingsrätten.
– Min främsta invändning mot tingsrättens hantering är att de ogillade åtalet på grunder som inte var relevanta, det vill säga på hur folk i någon annan värld brukar göra eller hypotetiskt skulle kunna ha gjort. Det tycker jag att det var trevligt att hovrätten såg igenom. Det förväntar jag mig också att en domstol som Svea hovrätt skulle kunna göra, säger Hertz.
Han utredde och drev åtalet i tingsrätten och hade vid tiden för tingsrättsförhandlingarna beslagtagit drygt 200 miljoner kronor från de nu dömda männen. Efter den tidigare friande domen återfördes pengarna till Allras vd, vice vd, fondförvaltare och vd för Oak Capital. Möjligheterna att nu få tillbaka pengarna, och se till att skadestånden blir utbetalade, är ovissa.
– De här pengarna tror jag att det finns stora frågetecken kring om de någonsin kommer kunna återfinnas. Det är inte bara det här vanliga fallet att en gärningsman typiskt sett inte kan betala skadestånd. I det här fallet är det frustrerande eftersom jag använde de verktyg som stod mig tillbuds, säger Hertz.
Olikheter i bedömning
Hovrättsrådet Christer Lundh vill inte gå in på hur tingsrätten gjorde sin bedömning, utan konstaterar att det ibland sker att olika rättsinstanser gör olika bevisvärderingar.
– Det händer ju då och då i domstolsprocesser att det blir en utgång i tingsrätten och en annan i övriga instanser, så kan det även vara i högsta domstolen.
Hovrätten har i huvudsak dömt på samma underlag som tingsrätten, med ett undantag:
– Det har också hörts fyra nya partssakkunniga när det gäller de ekonomiska frågorna i fallet, säger Christer Lundh.