En utredning föreslår att bolånetaket höjs till 90 procent och att amorteringskravet som infördes 2018 tas bort.
Som komplement föreslår utredningen en skuldkvot som begränsar utrymmet för hur stora lån ett hushåll kan ta.
Sammantaget menar Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, att förslagen kommer öka tillgängligheten på bostadsmarknaden.
– Det gäller framför allt unga personer.
Skuldkvotstak
I dag behöver en ung vuxen en disponibel inkomst på 31 700 kronor för att köpa en etta på 33 kvadratmeter i Stockholms kommun. Om förslagen blir verklighet kommer samma person endast att behöva en disponibel inkomst på 27 900 kronor, enligt en uträkning som Stefan Westerberg har gjort.
Uträkningen är baserad på ett kvadratmeterpris på 96 861 kronor med förutsättningen att personen får låna trots att belåningen är högre än taket för skuldkvot.
– Utredningen föreslår också att 10 procent av nya lån ska kunna ges utanför skuldkvotstaket, vilket exempelvis skulle kunna gynna personer som bedöms ha goda ekonomiska förutsättningar att klara en högre skuldsättning.
Risk för räntekarusell
Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta, tror också att förslagen kommer att gynna personer med god ekonomi. Men enligt honom finns det en risk för att effekten blir kortvarig och att bolånetagare fastnar i en räntekarusell.
– Skuldkvoten riskerar att slå ut de lättnader som föreslås. Det gäller i synnerhet för personer med låga till medelhöga inkomster som nu riskerar att få det minst lika svårt att komma in på bostadsmarknaden, säger han och fortsätter:
– Det kan också bli så att de nya förslagen leder till ökad efterfrågan och högre bostadspriser. Då kommer hushållen bli tvungna att låna mer och därmed ökar ränteutgifterna. De verkliga vinnarna är mäklarna och bankerna som gynnas av att vi får låna mer.