Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Energikrispaket sĂ„gas – "straffbeskattning"

Ett paket med ÄtgÀrder för att hantera energikrisen i vinter ska klubbas i Bryssel pÄ fredag. Det ska dra in 140 miljarder euro, som sedan ska betalas ut som stöd till elkunder.
–En straffbeskattning av elproducenter, sĂ€ger Claes Hammarstedt, skatteexpert pĂ„ Svenskt NĂ€ringsliv.

EU-kommissionen, med ordförande Ursula von der Leyen, har lanserat flera omstridda förslag för att hantera energikrisen i vinter. Arkivbild

EU-kommissionen, med ordförande Ursula von der Leyen, har lanserat flera omstridda förslag för att hantera energikrisen i vinter. Arkivbild

Foto: Virginia Mayo AP/TT

Ekonomi2022-09-29 05:30

En rejÀl pÄse stödpengar nÀr vintern kommer mÄste pÄ plats snabbt. Det hÄller Claes Hammarstedt med om.

– Men hĂ€r ser vi ett fundamentalt övertramp. Det har att göra med EU:s befogenheter, sĂ€ger han.

Kan införas utan enhÀllighet

En skatt pĂ„ elproducenter kan bromsa den gröna omstĂ€llningen i energisektorn, varnar han. Han hade föredragit att stödpengarna samlades in pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt – via momsen eller de sĂ„ kallade flaskhalsintĂ€kterna.

Men framför allt Àr han kritisk till att EU-kommissionen presenterar ÄtgÀrderna som avgifter och solidaritetsbidrag och inte som en ny skatt.

– Det finns ju ingen motprestation hĂ€r och finns inte det Ă€r det ingen avgift – dĂ„ Ă€r det en skatt, sĂ€ger han.

PoÀngen med att hÀnvisa till krisen och inte kalla ÄtgÀrderna vid deras rÀtta namn Àr enligt Hammarstedt att EU-kommissionen vill kringgÄ kravet pÄ enhÀllighet bland EU-lÀndernas regeringar om skattebeslut. Avgifter kan införas med kvalificerad majoritet i rÄdet.

– SĂ„dant hĂ€r fĂ„r ju lĂ€tt prejudicerande verkan. Har man gjort det en gĂ„ng kan man lĂ€tt göra det fler gĂ„nger. Och den hĂ€r frĂ„gan Ă€r kĂ€nslig inom EU just nu, beslutsordningen kring skatterna, sĂ€ger han.

Tre förslag

I fokus inför fredagens extrainsatta krismöte med EU:s energiministrar pÄ fredag Àr tre förslag frÄn EU-kommissionen.

Det handlar om ett tillfÀlligt intÀktstak för elproducenter som inte anvÀnder gas, pÄ 180 euro per megawattimme. Dessutom vill EU att det införs vad som kallas ett solidaritetsbidrag frÄn energibolag som anvÀnder kol, olja eller gas, utformat som en 33-procentig avgift pÄ vad som kan ses som "övervinster".

EU vill Àven se tvingande krav pÄ att minska elförbrukningen med 5 procent under de timmar pÄ dagen dÄ det gÄr Ät mest el och en ambition att generellt minska förbrukningen med 10 procent.

Ett fjĂ€rde förslag – ett pristak för importerad naturgas – Ă€r ocksĂ„ ute i debatten. Men frĂ„gan splittrar EU-regeringarna och bedömare TT pratat med inför mötet tror inte det Ă€r aktuellt att ta beslut om nĂ„got sĂ„dant redan pĂ„ fredag.

– Det finns ett ganska starkt motstĂ„nd mot detta frĂ„n lĂ€nder som Tyskland, pĂ„ goda grunder, sĂ€ger Daniel Kral, senior ekonom pĂ„ Oxford Economics, till TT.

– Det skulle kunna försvĂ„ra EU:s import av naturgas och flytande naturgas (LNG), frĂ„n lĂ€nder som Norge, USA och Nordafrika samtidigt som utbudet Ă€r strypt, tillĂ€gger han.

"Det Àr extremt ont om tid"

Kral rĂ€knar med att EU-lĂ€nderna kan göra upp om de tre förslag som nu ligger pĂ„ bordet i nĂ€rtid – Ă€ven om han inte utesluter att det avgörande beslutet kan skjutas fram till ett toppmöte med regeringschefer i början oktober.

Hammarstedt ser ocksÄ en forcerad beslutsprocess framför sig.

– De rĂ€knar nog med ett beslut nu. Sedan har EU-lĂ€nderna bara tvĂ„ mĂ„nader pĂ„ sig att ta fram lagstiftning som gör att det hĂ€r trĂ€der i kraft. Det Ă€r extremt ont om tid, sĂ€ger han.

Kral rÀknar med att det blir flera undantag för att det ska bli praktiskt möjligt att införa de nya reglerna. Bland annat tÀnker han sig ett undantag vad gÀller intÀktstaket, sÄ att det inte raderar ut potentiella investeringar i ny produktionskapacitet.

– Du kan ju införa ett undantag för Ă„terinvesteringar, men begrĂ€nsa möjligheten att anvĂ€nda pengarna till utdelningar eller för att fylla pĂ„ bolagets kassa, sĂ€ger han.

Prisrekord har staplats pÄ varandra

Han kan Àven tÀnka sig undantag för energibolag vars affÀrsmodell hotas i grunden, om de bolagen mÄste ta hem stora vinster pÄ de höga priserna pÄ den sÄ kallade spotmarknaden för el för att inte gÄ omkull.

– Det Ă€r Ă€ven oklart för mig hur terminsmarknaden för el kommer att pĂ„verkas, sĂ€ger Kral.

Denna marknad – dĂ€r prisrekorden har staplats pĂ„ varandra under Ă„ret – bestĂ„r av flera miljarder kontrakt om framtida elleveranser, med varierande löptider och storlek.

– Det har pratats om att den borde lĂ€ggas ned helt och hĂ„llet, men det skulle bli svĂ„rt med tanke pĂ„ volymen utestĂ„ende kontrakt, sĂ€ger Kral.

Fakta: Energikrisen i fokus

Energikrisen i Europa, som vÀntas fördjupas i vinter, prÀglar den politiska debatten bÄde pÄ nationell och EU-nivÄ just nu. I fokus inför fredagens extrainsatta krismöte med EU:s energiministrar pÄ fredag Àr tre förslag frÄn EU-kommissionen.

Ett tillfÀlligt intÀktstak för elproducenter som inte anvÀnder gas pÄ 180 euro per megawattimme.
Ett sÄ kallat solidaritetsbidrag frÄn EU-baserade olje- och gasbolag, utformat som en 33-procentig avgift pÄ vad som betraktas som "övervinster".
Tvingande krav pÄ att minska energiförbrukningen, med 10 procent generellt och 5 procent under de timmar pÄ dagen dÄ det gÄr Ät mest el.

EU-kommissionen vill att förslagen ska gÀlla frÄn december till och med mars nÀsta Är.

Efter fredagens möte kommer energikrisen Ă€ven vara i fokus pĂ„ ett informellt toppmöte i Prag den 7 oktober och det dĂ€rpĂ„ planerade toppmötet i Bryssel den 20–21 oktober.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!