Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

En elÀndig höst vÀntar oss

RÀntorna stiger, maten blir dyrare och elrÀkningen för en mÄnad ser ut som om den avsÄg hela Äret. NÀr vi kommer tillbaka till verkligheten efter sommarmyset vÀntar en hÄrd och kall höst.

Kallt, mörkt och fattigt i höst. Det gÀller att passa pÄ att njuta av sommarvÀrmen nu. Arkivbild.

Kallt, mörkt och fattigt i höst. Det gÀller att passa pÄ att njuta av sommarvÀrmen nu. Arkivbild.

Foto: Hasse Holmberg / TT

Ekonomi2022-07-16 07:00

Ännu blommar bĂ„de klöver och prĂ€stkrage, och det Ă€r ljumt i vattnet. Vi njuter av sommaren och kopplar av. Men nĂ€r hösten kommer blir det ett hĂ„rt uppvaknande.

– NĂ€r vi kommer tillbaka till verkligheten kommer vi att ha en fortsatt hög inflation. Riksbanken höjer, men inflationen kommer att bestĂ„ resten av Ă„ret. Vi fĂ„r utgĂ„ frĂ„n att plĂ„nboken gröps ur i höst, sĂ€ger AmĂ©rico FernĂĄndez, privatekonom pĂ„ SEB.

RÀntan kommer att höjas i mycket snabb takt under halvÄret som kommer, tror han.

– Riksbanken utesluter inte en dubbelhöjning till i september. Om det blir sĂ„ kommer styrrĂ€ntan att vara uppe pĂ„ 1,25 procent dĂ„, sĂ€ger han.

Höga borÀntor

I början av nÀsta Är tror Riksbanken att styrrÀntan kan ligga pÄ 2 procent. Det kommer att göra att borÀntorna stiger Ànnu mer.

– RĂ€ntemarginalen, det som bankerna lĂ€gger ovanpĂ„ styrrĂ€ntan, brukar som tumregel vara 1,5 procentenhet. Om styrrĂ€ntan Ă€r tvĂ„ procent sĂ„ blir den rörliga borĂ€ntan 3,5. Vi har just gett ut en ny rĂ€nteprognos, och vĂ„r rörliga rĂ€nta pĂ„ 3,7 procent, sĂ€ger Robert Boije, chefsekonom pĂ„ SBAB.

De flesta banker spÄr borÀntor kring fyra procent, eller Ànnu mer, i slutet av det hÀr Äret. Men det bankerna visar upp Àr sina listrÀntor, förklarar Robert Boije. Det Àr inte det kunderna fÄr betala i verkligheten, utan ett slags utgÄngsbud frÄn bankerna, som kunderna sedan fÄr förhandla om.

– Vi gör vĂ„ra prognoser utifrĂ„n snittrĂ€ntor, sĂ€ger Robert Boije.

Sharon Lavie, sparekonom pĂ„ Schibsted, har rĂ€knat pĂ„ rĂ€ntekostnaderna i samband med Riksbankens senaste höjning, och konstaterade att varje lĂ„nad miljon kommer att kosta cirka 5 000 kronor mer per Ă„r vid en rĂ€ntehöjning med 0,5 procentenheter. Det gör att klĂ€ttringen frĂ„n nuvarande nivĂ„ pĂ„ 0,75 procent styrrĂ€nta till den Riksbanken siktar pĂ„ kommer att kĂ€nnas rejĂ€lt.

Livsmedelspriserna kommer att fortsÀtta stiga. PrisjÀmförelseföretaget Matpriskollen tror pÄ prisökningar pÄ minst tolv procent i Är. Men frÄgan Àr om det rÀcker. Statistiska centralbyrÄn, SCB, redovisar 11,2 procent dyrare livsmedelspriser och alkoholfria drycker för juni, jÀmfört med samma period förra Äret. Mest har kött, ost, Àgg samt bröd och andra spannmÄlsprodukter ökat i pris.

SÄ Àr det drivmedlet och elen. Christian Kopfer, rÄvaruanalytiker pÄ Handelsbanken, tror dock att det inte Àr helt osannolikt att brÀnslepriserna kan sjunka nÄgot. VÀrlden vill se mer olja ute pÄ marknaden, och försöker fÄ producenterna att slÀppa ut mer.

– Vi behöver fĂ„ ett lĂ€gre rĂ„oljepriset, det finns en bred global samsyn om det, sĂ€ger han.

Elen blir dyr

ÄndĂ„ kommer brĂ€nslepriserna att vara högre Ă€n normalt. Men kanske stiger de inte lika hĂ€ftigt som tidigare. Elen, dĂ€remot, Ă€r problematisk. Ryssland kan dra ned leveranserna av gas.

– Det rĂ„der mer osĂ€kerhet nu om gasen, det Ă€r betydande risker om inflödet av naturgas minskar, sĂ€ger Christian Kopfer.

Vi svenskar kommer inte att behöva frysa eftersom vi inte Àr sÄ beroende av gas, men elen kommer att bli dyr för oss, förklarar han.

Alla prishöjningar gör att hösten kommer att bli rÀtt dyster, tror Américo Fernåndez.

– Riksbanken kör sitt race, sĂ„ det Ă€r finanspolitiken vi fĂ„r lita till nĂ€r det gĂ€ller krishjĂ€lp och stöd, exempelvis till barnfamiljer.

Men Àven om det kommer en massa förslag inför valet om kompensation och stöd sÄ dröjer det innan sÄdant Àr pÄ plats, konstaterar han.

Konjunktur som stÄr och vÀger

– Det Ă€r ocksĂ„ sĂ„ att konjunkturen stĂ„r och vĂ€ger. Det kan vara sĂ„ att rĂ€ntehöjningar puttar omkull den, sĂ€ger AmĂ©rico FernĂĄndez.

Om vi gÄr in i en lÄgkonjunktur sÄ kan fler bli arbetslösa.

– NĂ€r vi Ă„tervĂ€nder till stan efter sommaren Ă€r det dags för en brandövning för ekonomin, sĂ€ger Annika Creutzer, privatekonomisk expert.

Hon tycker att man ska rÀkna, och kolla igenom hela ekonomin för att inte hamna illa. A-kassa och försÀkringar behöver ocksÄ kollas upp, tycker hon.

– Men vi har en fantastisk arbetsmarknad just nu. Och valrörelser brukar ge skjuts Ă„t ekonomin. Men det kan bli sĂ„ att inflationen inte Ă€r över sĂ„ snabbt, sĂ€ger Annika Creutzer.

Fakta: Högre inflation Àn vÀntat

I juni var inflationen 8,5 procent, enligt torsdagens siffror frÄn Statistiska centralbyrÄn, SCB. Det var högre Àn vad experterna rÀknat med.

Dyra drivmedel, livsmedel och dyr el bidrog mest till inflationsökningen i juni.

Livsmedelspriserna och alkoholfria drycker var i juni 11,2 procent dyrare, jÀmfört med samma period förra Äret.

Elpriserna var i juni 39,8 procent högre Àn vad de var samma mÄnad för ett Är sedan. Om energiprodukter hade rÀknats bort frÄn inflationstakten i juni hade KPIF hamnat pÄ 6,1 procent förra mÄnaden.

Drivmedelspriserna var i juni 54,2 procent högre jÀmfört med samma mÄnad förra Äret.

Den amerikanska inflationen uppgick till 9,1 procent i juni vilket Àr den högsta siffran sedan november 1981. Ekonomer hade i genomsnitt vÀntat sig en inflationstakt pÄ 8,8 procent.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!