Rysslands aggressionskrig mot Ukraina har ritat om den sĂ€kerhetspolitiska kartan. Ett EU-embargo mot rysk gas, olja och kol Ă€r inte lĂ€ngre otĂ€nkbart â Ă€ven om meningarna gĂ„r isĂ€r vad gĂ€ller sannolikheten och effekterna.
Klaus-JĂŒrgen Gern pĂ„ Kiel-institutet tillhör de ekonomer som tror att Ryssland kan komma att "stĂ€nga kranen", som motĂ„tgĂ€rd om EU inför riktigt kĂ€nnbara sanktioner. Han vill inte heller utesluta att EU-lĂ€nderna inför ett gasembargo â beroende pĂ„ hur blodigt kriget i Ukraina blir.
ââDet skulle fĂ„ en ganska betydande effekt pĂ„ priserna och ekonomiskt, inte bara för Tyskland utan för alla lĂ€nder som importerar gas och olja, sĂ€ger han.
Problematiskt till hösten
Fast pÄ kort sikt tror han inte det skulle leda till nÄgon omedelbar ekonomisk katastrof. Naturgaslagren i EU har i Är börjat normaliseras efter krisnivÄerna hösten 2021. Dessutom Àr vintern i teknisk mening slut pÄ den europeiska kontinenten, vilket drar ned uppvÀrmningsbehovet.
PÄ sommaren ligger gaskonsumtionen normalt i EU pÄ 30-40 procent av vinterförbrukningen, enligt Gern.
ââVi skulle troligen kunna förse industrier och hushĂ„ll med el och gas de nĂ€rmaste mĂ„naderna med de lager vi har och med leveranser frĂ„n andra kĂ€llor, sĂ€ger han.
ââMen till hösten skulle det bli problematiskt. Vi skulle behöva Ă€gna de nĂ€rmaste mĂ„naderna Ă„t att försöka hitta sĂ€tt att ersĂ€tta sĂ„ mycket av den ryska gasen som möjligt, tillĂ€gger han.
Utrymmet att öka inflödet av gas frĂ„n andra hĂ„ll Ă€r dock begrĂ€nsat. Gasproduktionen i VĂ€steuropa Ă€r redan i princip sĂ„ hög den kan bli med befintliga anlĂ€ggningar. Och att öka importen av flytande naturgas (LNG) med inköp pĂ„ vĂ€rldsmarknaden Ă€r begrĂ€nsat â bland annat dĂ„ kapacitetstaket i LNG-terminaler mĂ„ste byggas ut för att ta emot större volymer, vilket antas ta minst 3-5 Ă„r.
Kolkraft och kÀrnkraft
Ăkad produktion av kolkraft kan hjĂ€lpa nĂ„got. Och det kan mycket vĂ€l fattas beslut om förlĂ€ngd driftstid för de sista sex kĂ€rnkraftverken i Tyskland, som enligt plan ska avvecklas i slutet av 2022. Ett eller tvĂ„ Ă„r till tror Gern Ă€r möjligt att förankra politiskt Ă€ven bland kĂ€rnkraftsmotstĂ„ndare.
Men inget av detta skulle rĂ€cka. I Tyskland stĂ„r stĂ„r naturgasen inte bara för omkring 15 procent av el och uppvĂ€rmning. Naturgasen Ă€r dessutom en avgörande insatsvara i tung tysk industri â bland annat för produktion av stĂ„l och gödsel.
ââVi skulle troligen fĂ„ en industriell recession och dĂ„ blir kostnaden för tyska hushĂ„ll betydande, sĂ€ger Gern.
Oliver Rakau, tysk chefsekonom pÄ analyshuset Oxford Economics, ser inte ett embargo mot rysk gas som troligt. Inte heller mot ryskt kol eller rysk olja.
ââDet vore en massiv eskalering, ett verktyg som inte ens anvĂ€ndes under Kalla kriget. Det Ă€r inte nĂ„got vi ser som ett sĂ€rskilt troligt scenario, sĂ€ger han till TT.
Ryssland behöver gasintÀkterna
Han tror inte heller att Ryssland â om inte krigsskador stoppar leveranser â kommer stoppa gasflödet.
ââDet finns en liten sĂ„dan risk. Men de behöver gasintĂ€kterna och de har ingen infrastruktur pĂ„ plats för att sĂ€lja den till andra lĂ€nder, som Kina till exempel, sĂ€ger han.
ââOm du skulle skĂ€ra av Ryssland helt och hĂ„llet frĂ„n den europeiska marknaden skulle det troligen trycka upp gaspriserna pĂ„ vĂ€rldsmarknaden mycket högre under en lĂ„ng period. Och jag vet inte om det Ă€r en hĂ„llbar vĂ€g att gĂ„ pĂ„ sikt, Ă€ven om det politiskt Ă€r nĂ„got vi nu har börjat diskutera, tillĂ€gger han.
Han Ă€r dessutom tveksam till om EU verkligen pĂ„ nĂ„gra Ă„rs sikt kommer klara av att helt bygga bort beroendet av rysk gas â en strategi som Kiel-institutet i en rapport i veckan mĂ„lade upp som tĂ€nkbar.
ââVi har Ă€nda sedan Rysslands annektering av Krim 2014 pratat om att Tyskland borde minska beroendet av rysk gas. Men inget har ju hĂ€nt, sĂ€ger Rakau.